Senioruniversitetet
Växjö

Fågelbokstips

Kalender hösten 2018

Deltagare hösten 2018

Närvarolista

Kryssade arter 

Höstens övningsuppgifter
Lektion 1

Lektion 2

Lektion 3

Lektion 4

Lektion 5

Lektion 6

 

Hej  alla deltagare på fågelkurserna
(4 december 2018)

Då har vi fått uppleva höstens fåglar 

Under kursens gång har våra flyttfåglar försvunnit. Samtidigt har nordliga arter kommit hit till oss. Om inte vintern blir allt för sträng blir de kanske kvar till de första vårmånaderna då de återvänder mot sina nordliga hemtrakter. Och sen har vi ju alla verkliga stannfåglar att glädja oss åt. Nötväcka och tofsmes, entita och korp. Och ute i skogarna finns både tjäder och orre. Så bli inte sittandes inomhus bara för att fågelkursen är slut.

Under höstens kurser har vi totalt fått se 117 fågelarter. Inte illa faktiskt. Under länken Kryssade arter, till vänster, kan ni se hela listan. 

Till våren är alla välkomna till nya utflykter. Vi hoppas och tror att alla som vill vara med ska beredas plats i kurserna som erbjuds. Kurskatalogen och första anmälningsdag är nu i december. Kolla på SUVs hemsida.

Tack för att ni vill vara med och så ses vi igen till vårens kurser. God jul och gott nytt år hälsar

Roland Ylvén och Ola Bondesson




Dagens observationer i Växjö kommun

 

Fågelbok på nätet Naturegate  

Fågelläten från hela världen

Tips om kikare och appar, läs mer här!



Salskrake vid Ingelsund. Foto RY

 

roland.ylven5€telia.com  
0702504147   

ola.bondesson€tele2.se
0706284876   


Observationer i Svenska landskap


Dagens observationer i Växjö kommun

Några av kursdeltagarna har börjat använda Artportalen. 
Tips för att komma igång finns här.

 

 

 

Läs rapporter om utflykterna

    Tisdag 1 Tisdag 2 Tisdag 3 Onsdag 1 Onsdag 2    

PÅMINNELSE OM DEN NYA 
DATASKYDDSLAGEN GDPR, se här

    21 aug
11 sep

25 sep

23 okt

6 nov
20 nov
28 aug
18 sep

2 okt

30 okt

13 nov

27 nov
4 sep
25 sep

9 okt

6 nov

20 nov

4 dec


22 aug
12 sep

26 sep

24 okt

7 nov

21 nov
29 aug
19 aug

10 okt

31 okt

14 nov
28 nov
   

Fågelbok på nätet
Naturegate
 

Skriv ut tom krysslista
Krysslista

Växjöfåglar
Fåglar i Växjö kn (VFK)

Skåda fåglar
Introduktion till att se på fåglar (pdf)

Fågelgrupper (pdf)

Fåglarnas fysiologi (pdf)

Platser vi besökt
Kartor

Karta över Sverige 
klicka här

Hur använder man kartan?
Klicka här  

Här finns bilder och texter från tidigare kurser

Våren 2015

Hösten 2015

Våren 2016

Hösten 2016

Våren 2017

Hösten 2017

Våren 2018

 

 

 

 

6. Höstens avslutande utflykt går till Åsnens nationalpark. Som vanligt samlas vi vid Vattentornet men det går också att komma direkt till entrén vid Sunnabrons parkering. Vi ska gå ut i reservatet vid Bjurkärr med förhoppningen att få se storskrakar, knipor och storskarvar. Här brukar också finnas en del måsfåglar och kanske havsörn. Läs gärna mer om nationalparken här.

Under lektion 6 finns som vanligt bilder på aktuella fågelarter att träna på. Använd fågelboken och kanske fågelsidor på nätet.

 

 

5. Den här gången ska vi ta en promenad där vi möter flera olika biotoper, lite skog och jordbruksmark, bebyggelse, sjön Innaren och en liten å. Trastar kan tänkas rasta i de öppna markerna och vid ån uppehåller sig strömstare ibland. Vi får hoppas att dessa arter och några till ska visa sig vid vårt besök.

Under lektion 5 finns fågelarterna som kursdeltagarna förväntas lära sig att känna igen.

Samling som vanligt vid vattentornet på Teleborg. Man kan också komma till Slätten direkt, se karta. Tänk på att vädret den här årstiden kan bjuda på lite vad som helst, sol med minusgrader, regn, nysnö och hårda vindar.

    

 

4. Vi ska besöka jordbruksområden i Uråsa och Väckelsång, öster om Lidhemssjön. Dessa öppna marker attraherar gäss av olika arter att rasta men också rovfåglar på väg mot sina övervintringsområden. Här finns också finkar, kråkfåglar och fälthöns.

Under Lektion 4 finns övningsbilder på arter vi kanske kan få se eller som man kanske bör känna till.

Samling som vanligt vid vattentornet på Teleborg. Man kan också komma till den nedlagda golfklubbens parkering mellan riksväg 27 och Lidhem.

  

 

3. Barrskogens fåglar är svåra att se men det är alltid kul om man lyckas. 

Istället för Kårestad besöker vi Bökebackens naturreservat i Vikensved. Vi ska förhoppningsvis hitta barrskogsmesar, hackspettar och måhända korsnäbbar. Kanske stöter vi upp någon tjäder till och med. Och här finns ju några ugglearter att hoppas på. Sparvugglan är ju den man har störst chans att upptäcka, men chansen är liten! Under Lektion 3 finns övningsbilder att träna på med hjälp av fågelboken.

Det är viktigt med täckande klädsel eftersom älglusflugan annars kan förstöra utflykten för oss. Om det finns alltför många sådana åker vi därifrån och hittar på något annat! Älglusflugan är inte rolig när de blir för många.

Samling som vanligt vid Vattentornet på Teleborg. Det går också att möta upp på parkeringsplatsen vid Bökebackens naturreservat, se kartan. 

 

  

 

2. Kursens andra utflykt handlar om tättingar i jordbruksmarker. Nu i september är många häckande arter fortfarande kvar samtidigt som nordliga arter rastar på väg söderut. Förbered er för utflykten med att studera Lektion 2. Där finns bilder att artbestämma med hjälp av fälthandboken eller Naturegate (se länk till vänster).

Det är blött i markerna så här års så välj klädsel efter det.

 

      

 

1. Höstens första träff handlar om vadare. Kommunens bästa plats för att se vadare är Lidhemssjön, särskilt i år eftersom vattennivån är mycket låg efter sommarens torka. Förbered dig med hjälp av bilderna som finns under Lektion 1.

Samling är som vanligt klockan 07.30 vid parkeringen intill vattentornet på Teleborg. Det går också bra att komma till parkeringen vid fågeltornet vid Lidhemssjön.

    

 

Senhöst (4 december)

Lite antydan till blåa stråk i det grå molntäcket över oss. Temperaturen på fem grader plus, måttlig nordvästlig vind och ingen nederbörd, äkta höst med andra ord. Vid den norra bron över till Kläcklingen märker vi att isen från förra veckan nästan har försvunnit. Viken vid Kläcklingen bjuder på rastande storskrakar, ett par hundra tillsammans med någon knipa och längst bort i viken ett provianterande knölsvanspar. Gråsiska flyger över och från skogen bakom oss hörs spillkråka. Det är mer liv ute i skogen i dag än förra veckan. Vid Ingelsund sticker en större flock iväg när vi kommer. Det kan mycket väl varit salskrakar. Det ligger dock fyra fåglar kvar, två par, samt en mindre flock med gräsänder. Efter en stund glider det fram en sångsvan från sitt gömställe bakom vassen. Vidare mot parkeringen vid Sunnabron där vi plockar upp resten av gänget och kör vidare till parkeringen vid Bjurkärr.

Koralltaggsvampen mår hyfsat i dag och ser ut att vara vid någorlunda god vigör. När vi spanar ut över sjön på halvöns västra sida hittar vi en del måsfåglar, fiskmåsar och gråtrutar och på några stenar flera storskarvar. En mindre flock med storskrake kommer också fram och på en sten står en häger. Över udden tvärs över kretsar det upp två yngre havsörnar (2K+) och en gammal havsörn glider ut över våra huvuden bakifrån. Ett par skrattmåsar drar också förbi och sex sångsvanar kommer flygande, en familj med två adulta och fyra ungfåglar. Vinden känns och vi fortsätter bort till trädäcket där vi kan konstatera att det är alldeles för blåsigt för fika. Vi tar sikte bort mot borden på åkerlyckans östra sida där fikat kan avnjutas i en någorlunda stillsam miljö.

På vägen tillbaks mot bilarna knattrar en gärdsmyg när vi gör paus vid Karolinerekarna. Nästa anhalt blir Torne bro. Ganska gott om fågel. Flera hundra rastande gräsänder, ungefär lika många storskrakar samt fem gråhägrar. En sparvhök kommer flygandes mot oss från söder. Den svänger av och försvinner in bland träden västerut en bit söder om oss. Nere i söder över Julöfjorden svävar två havsörnar. Det kan mycket väl vara de två yngre fåglarna vi såg nere vid Bjurkärr. Över skogen norr om oss och på Skatelövsfjorden dyker det upp en plog med drygt 25 sydsträckande sädgäss och efter dem följer ytterligare fyra stycken.

 Nu har det klarnat upp och solen skiner på oss när vi kör norrut mot Torp och Sjöby. Där står en flock med drygt 300 rastande tajgasädgäss, alltså gäss av rasen fabalis. Från skogsdungen nere vid Gillringen hörs en nötväcka spotta. Vi fortsätter upp mot Grimslöv och det gamla Bränneriet. Där står det än mer gäss, många lyfter och flyger ner mot sjön för ett lunchbad. Det är svårt att räkna, många fåglar står dolda och som sagt flera lyfter, men jag uppskattar flocken till minst 700 rastande fåglar. Jag såg sedan att Per Fogelström räknat 1 400 på samma plats en dryg timme tidigare. Bland gässen på fälten ser vi också minst fem adulta bläsgäss. En bra avslutning på höstterminen, som Arne påpekade: ”Vi började i våras nere vid Lidhemssjön med stora mängder sädgäss och nu avslutar vi höstterminen på liknande vis med sädgäss vid Skatelöv”. Dagens artlista drog upp en bit över 25 arter.

Ola

 

Kallt men fantastiskt fint (28 november)  

Vid stora sirköbron var nästan hela sjön istäckt så jag misströstade inför chanserna att få se några sjöfåglar vid nationalparken. Termometern visade på nio minusgrader och vid Sunnabron låg också isen till hundra procent.


Bryggan vid nationalparkens entré. Foto Jan Fornander

När vi samlades på parkeringsplatsen kunde vi studera venus samtidigt som de första solstrålarna trängde fram över Sirkön. 


Foto Håkan Cars

På bryggan låg en död blåmes, troligen efter att ha flugit in i glasskivorna som ska ge besökarna lite lä. Inte bra! 


Död blåmes. Foto RY

Längs stigen träffade vi på några stjärtmesar, en trädkrypare, entita, kungsfågel och blåmes. Ett par nötskrikor rörde sig i trädkronorna och en nötväcka sökte föda vid reservatets p-plats. Korp hördes på avstånd.


Foto Håkan Cars

Väster om reservatet visade det sig att isen inte fått grepp om vattnet. Vid Flakarna fiskade en flock på flera hundra storskrakar, ivrigt följda av gråtrutar och fiskmåsar. Två havsörnar bevakade också fisket med förhoppning om att kunna stjäla en nyfångad fisk från någon av skrakarna. Storskarvar fanns också, likaså några gråhägrar.


Storskrake med Hulevik i bakgrunden. Foto RY

Intill fikaplatsen simmade några knipor och när vi var på väg därifrån landade en varfågel i en grantopp på udden intill. Sångsvanar flög förbi, först åtta mot väster och sedan åtta sträckande mot sydväst.

Roland

Vintertystnad (27 november)  

 Lite snö på marken som ökar något när vi åker söderut mot Bjurkärr. Temperaturen är minus fyra grader, det är lite dimma och en mycket svag vind. Molntäcket är dock inte helt grått utan där finns springor som lovar om att det snart kan spricka upp. När vi kommer ner till norra bron över till Kläcklingen så inser vi att vintern verkligen är på väg. Isen har lagt sig och det är fågeltomt. Plötsligt lösgör sig en skugga vid sidan av bron och flyger lågt bort över nyisen parallellt med bron för att sedan swisha upp i närmsta träd och sätta sig. Vi kryper framåt och inser att skuggan bör vara en sparvhök. Den drar ut ur trädet och kastar i snabb flykt fram och tillbaks över vägen upp till ett annat träd på andra sidan innan den drar vidare mot okända äventyr. Vi hann dock med att få en glimt av dess liv!

 Vid Ingelsund glider Bernt upp bakom oss när vi parkerar. Här ligger isen och det finns ingen plats kvar för salskrakarna längre. Helt fågeltomt och på parkeringen vid Sunnabron står Thomas och Sven-Åke och väntar. Vi kör upp till parkeringen vid Bjurkärr och börjar en vandring genom en tyst skog. Inget ses eller hörs förutom en talgoxe vid parkeringen. Vi stannar vid koralltaggsvampen och konstaterar att den är i lite sämre kondition än för en vecka sedan. Några sångsvanar hörs och kommer framglidande ur dimman lågt över trädtopparna, fem till antalet. Nere vid sjön kan vi konstatera att dimman fortfarande ligger tät och man ser knappt Flakarna utanför oss, än mindre någon fågel. Borta vid träplattformen är det tyst och sikten har knappt förbättrats. Gösta upptäcker en liten fladdrande fågel i toppen på närmsta tallen. Den fladdrar kring likt en kolibri och snappar insekter, givetvis vår minsta fågel kungsfågeln.


Åsnen vid Bjurkärr. Foto OB

 Fikat intas vid ett av borden på östra sidan av åkerlyckan intill den gamla ängsladan. Här ser vi hur det så småningom börjar att dra alltmer i molntäcket och de första solstrålarna börjar att bryta genom. Sångsvanar hörs flera gånger men nu ser vi dem inte. Ett par gråhägrar drar dock över så att vi kan se dem och en kråka kraxar. Promenaden tillbaks till parkeringen blir lika fågeltom som promenaden hit men Karolinerekarna är lika ståtliga som alltid. Nästa mål blir Torne bro. Även här har isen lagt sig en hel del. Några fiskmåsar drar förbi. Vid iskanten åt söder ligger det en stor flock med gräsänder. En havsörn flyger över Julöfjorden söder om oss och fem gråhägrar trängs på några stenar. Vi beslutar oss för att försöka hitta lite gäss uppe kring Grimslöv för att få se några fåglar.

 Nu har det klarnat upp och himlen lyser blå, endast över Skatelövsfjorden ligger det kvar en del dimma. På en högspänningsledning sitter dagens första ormvråk. Det är tomt på gäss vid Sjöby och vi svänger av upp mot Grimslöv. I söndags stod det flera tusen gäss på åkrarna alldeles i utkanten på samhället. Vi parkerar vid det gamla gästgiveriet och Christer upptäcker gässen långt åt höger från oss sett. Från vägen kan vi spana in en del av dem men avståndet är lite stort. Några domherrar sätter sig i träden bredvid oss, hannarnas röda bröst blixtrar i solljuset. Grönfink surrar från buskarna bakom oss. Plötsligt lyfter gässen och flyger fram och ställer sig på mycket bättre obsavstånd. Vi kan lätt plocka ut flera bläsgäss bland tusentalet tajgasädgäss. Tyvärr kan vi inte hitta någon av spetsbergsgässen som gick här i söndags.

 Det blir ändå en fin avslutning på en dag som inte gav mer än drygt 20 fågelarter på dagslistan. Att få studera så här många gäss i mycket fint ljus och många av dem på riktigt nära håll är en härlig upplevelse. På hemvägen ser vi ytterligare ett par ormvråkar.

Ola

Höstmys (21 november)  

Idag känns vintern ändå närmre än igår. När vi samlas vid vattentornet så fnyker det lite snö i luften och temperaturen har knappt gått över nollstrecket. Det är gråmulet och den minimala vinden från öster biter. Första stopp blir vid Ingelsund. Där ligger det fyra salskrakar och 17 ex kommer flygande och drar ner mot Borgön. Kanske låg de lite längre bort i sundet när vi kom. En yngre havsörn glider också över när vi står där och så kommer det tre kråkor flygande. En knipa flyger också förbi oss. Vi kör bort till Bjurkärr och skogen är lika tom som den verkade vara i går. Vi hittar vår landskapssvamp, en fin koralltaggsvamp på en liggande låga. Vid första utblicken över sjön hittar vi storskarv, storskrake och två skäggdoppingar. På en sten sitter det en ensam fiskmås och en gråhäger kommer flygande. Lite längre bort dagens andra havsörn. Den här gången är det en adult fågel som försvinner bort mot Bergön.


Gråhäger och gräsand. Foto Bengt Elmquist

 Vi fortsätter bort mot träplattformen vid Famntaget och från skogen hör vi en större hackspett ”kjycka”. Fikat intas på plattformen och sedan kan vi åter ägna oss åt skådning. Dagens tredje havsörn glider in på scenen, en 2-3K fågel som också den drar ner mot Bergön. En havstrut och en gråtrut kamperar ihop ute på vattnet och det kommer en ganska stor flock med storskrake flygande som sedan fylls på med ytterligare ett hundratal fåglar. Det rör sig nog om drygt trehundra fåglar. Den fjärde havsörnen glider in och plockar upp en fisk ur vattnet en bit från skrakarna. När vi fortsätter längs stigen kommer vi in i en liten flock av talgoxar, blåmesar, nötväcka och en trädkrypare. Något knackar på ett träd i närheten, kanske en större hackspett men mer troligt en nötväcka. Svaret får vi aldrig veta.

Efter ängslyckan så hör och ser vi ett par entitor och en större hackspett. Karolinerekarna står där i ståtlig givakt när vi går förbi. Det är skolavslutning för Onsdag 1 och det firar vi med att Ingvar bjuder på lite glögg och pepparkakor i vindskyddet vid parkeringsplatsen. 


Foto Bengt Elmquist

Dagens sista mål blir Torne bro. Där är som alltid gott om fågel. Ett tiotal gråhägrar på plats både norr och söder om bron. Flera flockar med gräsänder på båda sidor om bron och det gäller även för de två flockarna med storskrake. En ensam skrattmås ligger på vattnet söder om bron och även fiskmås och gråtrut kan bokföras tillsammans med en mindre flock med jagande storskarvar. Några nötskrikor flyger ut över sundet på väg mot Torne men den ena tvekar och vänder tillbaks till den skyddande skogen på vår sida. Precis när vi skall gå så ser jag fyra småfåglar komma flygande och strax växer det till en mindre flock och under den jagar en sparvhök. Småfåglarnas identitet får vi aldrig reda på men en gärdsmyg knattrar i strandkanten på andra sidan vägen. 


Ägretthäger. Foto OB

Här delar vi på oss och två bilar tar vägen över Sjöby/Huseby hem medan Bo och jag tar vägen tillbaks mot Växjö. Vi har inte kört många hundra meter förrän dagens överraskning dyker upp. Några vita prickar vid vassen utanför Silkesnäs visar sig vara ägretthägrar. Inte mindre än nio fåglar står uppradade i vasskanten till allmänt beskådande. Det är märkligt hur denna art har exploderat! På vägen hem blir det också koltrast, ormvråk ock skata.

Vad som observerades på det andra hållet mot Sjöby/Huseby vet jag inte. Totalt hamnade vi knappt under 30-strecket när det gäller antalet arter denna dag.

Ola

 

Trevlig avslutning (20 november)  

På nationalparkens parkering välkomnades vi av entita, blåmes, nötväcka och talgoxe. Utanför bryggan fanns några knipor. På promenaden till Bjurkärr träffade vi på trädkrypare och större hackspett och dessutom en ormvråk som flög förbi längs strandskogen. Det var säreget tyst i bokskogen. Bokollonen är få och därmed saknas bergfinkarna som andra år kan vara talrika.

På reservatets västra sida fanns ett tiotal storskarvar och bortom holmarna flyger flera fiskmåsar och gråtrutar. Det brukar så här års betyda att där finns storskrakar och efter en stund kom en flock med minst 600 exemplar fram, ivrigt dykande och flygande. Tre hägrar flyger bortåt.

Vid fikat på det nybyggda trädäcket flyger storskrakarna förbi, följda av måsfåglar. Vi tar oss ut på udden i söder och kan nu se storskrakarna omgivna av skarvar, måsar och några skäggdoppingar. En subadult havsörn landar på en sten men flyger kort därpå vidare. Ytterligare en havsörn ses långt i söder.


Gräsand och salskrake. Foto RY

Vi återvänder till parkeringsplatsen och kör sedan till Ingelsund. Här finns en stor flock med gräsänder, likaså gråhägrar. Efter en stund flyger fem salskrakar förbi medan fyra andra landar nära gräsänderna. En spillkråka hörs från Sirkösidan och en havsörn skymtas kort.

Gruppen som kallats Tisdag 3 har därmed nått kursens avslutning och har under hösten upplevt 87 fågelarter.

Roland

 Kylig november (20 november)  

Mulet men klar sikt, bara två plusgrader när vi samlas vid vattentornet. Nästan obefintlig ostlig vind men kyleffekten är mycket påtaglig bara man exponerar sig lite grann. Utanför Johans kan vi notera en del fågelbordsfåglar som talgoxe, blåmes och nötväcka, men den mer lite ovanliga är talltitan som trumpetar flera gånger. Nere vid Innaren ser vi en ensam skäggdopping i vinterdräkt. Det kommer också en flock med drygt tio storskrakar förbiflygande. Vid Rottnekvarn vill inte strömstaren visa sig den här gången. Vi sätter oss ändå och fikar där och fyller på skörden av fåglar med entita, grön- och gråsiska, en sjungande gärdsmyg och över våra huvuden flera stjärtmesar. Vid fågelbordet kan vi notera dem igen tillsammans med provianterande nötskrikor och en större hackspett. I en björk lite längre bort längs banvallen sitter en flock med gulsparvar.

Vi kör upp till Korpudden vid Sörabysjön och kan öka på artlistan med ett antal sjöfågelarter – gråhäger, storskarv, gräsand, vigg och knipa. En av hägrarna kommer flygande med sträckt hals likt en trana och för en stund funderar vi på om det verkligen är en trana eller?? Några storskrakar ligger också i sjön med det är endast några tiotal den här dagen. Domherre hörs från andra sidan av sjön. Vi väljer att även denna gång köra hemåt över Gårdsby. Strax före Nyborg flyger en svartvit fågel lågt över vägen och sätter sig i toppen på en asp på andra sidan åkern. Det är en varfågel som blir avslutet på dagens artlista på knappa 30 arter.

Ola

Strömstaren på plats även idag (14 november)  

Mest moln idag också men några gånger sken solen fram genom luckor med blå himmel. Redan i promenadens inledning hittade vi nötväcka, blåmes, talgoxe och entita och innan dess en gröngöling som satt och tryckte i en aspkrona. Talltita hördes sporadiskt. Några kajor drog förbi mot norr.

Ute på Innarens spegelblanka yta simmade två skäggdoppingar samtidigt som fyra gräsänder flög förbi. Gråsiska hördes vid flera tillfällen. Längs järnvägsvallen såg vi koltrast och gärdsmyg och vi skymtade också en trädkrypare.

Vid ån hittade vi efter en stunds letande strömstaren och på samma plats fick vi en riktigt fin observation av en trädkrypare. Domherre hördes när det var dags för fikapaus.

Vi återvände sedan till Slätten där bilarna fanns. Nötskrika var den enda fågelart vi såg på återvägen.

Utflykten avslutades med ett besök vid Sörabysjön. Gråhägrar spanade från träden i strandskogen och ganska många gräsänder höll till bland stenarna nedanför. Kråkor och kajor flög omkring över sjöns utlopp på västra sidan. Ute på sjön fanns flera tiotals storskrakar.

Roland

 

 

Lugn och skön höstutflykt (13 november)  

Senhösten framträder alltmer tydligt med få fågelarter. Flera av dessa är flyttfåglar som kommit till oss från häckningsområden i norr. Gråsiskor flög förbi och strömstare kurade vid åkanten. I Sörabysjön visslade en bläsandshanne och ute på sjön vilade några tiotals storskrakar. Samtliga är arter som flyttat till oss när hösten kommer.

Vid fikat sjöng en gärdsmyg från en taknock. Talgoxe, blåmes, nötväcka och domherre visade sig också fint medan trädkrypare och entita bara skymtades helt snabbt. Tre gräsänder var de enda fåglarna på sjön Innaren. I en ekbacke gick två ringduvor, troligen letade de ekollon.

Efter besöket vid Rottnekvarn åkte vi till Korpudden vid Sörabysjön. Förutom de redan nämnda andfåglarna såg vi storskarv och gråhägrar.

Roland

Disigt, milt och behagligt (7 november)      

Dagens promenad vid Rottnekvarn var mycket behaglig. Sikten var inte så bra så om det fanns några fåglar på Innaren hade vi knappast kunnat se dem. Vid ån visade sig en strömstare på sitt allra förnämligaste sätt och vid fikapausen underhöll en gärdsmyg. Bägge får högsta tänkbara betyg och det ska också trädkryparen och nötväckan ha för sin uppvisning på en grov gammal ek i hagmarken.


Gärdsmyg, Rottnekvarn. Foto RY


Trädkrypare och nötväcka. Foto Bengt Elmquist

Andra arter som var mer sparsamma när det gäller att visa upp sig var gulsparv, korp, nötskrika, blåmes, gråsiska och rödvingetrast. En koltrast försvann så snabbt som möjligt in i skogens kant. Vid husen fanns några pilfinkar och talgoxar och domherre hördes lite då och då.


Gråhäger. Foto Bengt Elmquist


Storskrake. Foto Bengt Elmquist

 

Utflykten avslutades på Korpudden vid Sörabysjön. Nu hade diset lättat och blå luckor skymtades i molntäcket. Flera tiotal gråhägrar höll till på sjöns västra sida och flera av dem valde att spana från höga positioner i trädtopparna. Ute på vattnet fanns runt tre hundra fiskande storskrakar. En havsörn landade i en talltopp men försvann strax därpå. Gråtrut, gräsand, storskarv och knipa sågs också.

Roland

 

 

 En skön höstpromenad (6 november)    

Lite dis och dimma i luften. Det enda som saknades för 3D-väder var duggregnet, men vi var ganska nöjda att det var och förblev så. Sju grader varmt på morgonen och endast en svag sydostlig vind. Så kan man sammanfatta dagens väder. Dagens fågelobservationer kan man väl sammanfatta med obefintliga och med det kunde jag avsluta rapporten här. Det gör jag emellertid inte. Vi fick uppleva ett vackert och trevligt höstlandskap efter att vi parkerat bilarna på Slätten hos Johan, som är en aktiv fågelskådare med många års tjänst bakom sig. Han tipsade om att gå ner mot sjön och följa den gamla banvallen bort till ån som kommer från Innaren. Vi följde hans råd och kom först ner till den utmärkta båthamnen vid just sjön Innaren. Fågelspaning över denna annars så spännande sjö blev idag endast en spaning ut i ett gråmulet töcken kliniskt befriat från alla tecken på att fåglar existerar. Inte ens en fjäder rörde på sig ute på vattnet. Det enda i fågelväg hittills hade varit talgoxe och blåmes.


Strömstare. Foto Peter Thornström

 När vi fortsatte vår vandring längs smalspårets gamla banvall kunde vi i alla fall notera närkontakt av tredje graden med flera representanter för lokalbefolkningen. Storögt undrade de vad vi höll på med? Det var inte alltid helt enkelt att besvara den frågan. Vid Rottnekvarn möter man en gammal kvarnmiljö med vackra gamla broar. Under en av dessa upptäckte Lars strömstaren. Den visade upp sig fint för oss under en lång stund. Vi fick lära oss av nuvarande fastighetsägaren att den senaste industrin här var en toffelfabrik som hade nyttjat vattenkraften med ett vattenhjul. Hur länge sedan det är som det låg en kvarn här visste han inte. När vi stått där en stund så började en gärdsmyg knattra, så ytterligare en från broarna där strömstaren höll till. Nu förstår man mer att dessa två är nära släkt med varandra trots storleksskillnaden. Nötväcka kunde tillfogas dagens artlista liksom de överflygande grönsiskorna.

 Dags för fika! Vi slog oss ner i kvarnmiljön med ägarens goda minne och började ana blåa sprickor i det gråmulna molntäcket. Det var dock bara lite falsk reklam. Solen skulle lysa med sin frånvaro ända tills eftermiddagen. En större hackspett flög över våra huvuden och lite längre fram längs banvallen fann vi en flock med gulsparvar. Grön- och gråsiskor flög över och på stora vägen tillbaks till bilarna hörde vi en flock med vanliga domherrar, dock fick vi aldrig syn på dem. Skränande nötskrikor flaxade iväg bortom en imponerande stenmur. Bred, hög och med alldeles raka sidor flöt den bort in i åkerns djup. Ett minne över många generationer bönders slit i det småländska landskapet.


Johans vindflöjel. Foto Peter Thornström

 Framme hos Johan igen tipsade han om att det varit en del storskrake uppe i Sörabysjön. Vi tog därför sikte på den, efter att ha studerat Johans vindflöjel på sitt gamla föräldrahem i form av en tuppgök (Roadrunner), dagens raritet! Vid reningsverket i Rottne har man bra utsikt över de sydliga delarna av Sörabysjön och genast började det trilla in arter – gräsand, gråhäger, storskrake och till slut även en kniphanne. Tanken var nu att kunna få se några fåglar ute i jordbrukslandskapet och vi rullade vägen ner mot Gårdsby. Den slingrar sig vackert upp på en imponerande drumlin som tydligt visar hur det småländska bondelandskapet en gång bildades. Tyvärr var detta inte tillräckligt i dag för att locka några fåglar. När vi kom ner till jordbruksmarkerna i Gårdsby så lyfte dock en stor flock med gulsparvar från fälten. Det var säkert mer än hundra fåglar men vi kunde inte upptäcka något annat än gulsparvar bland dem. Ute på fältet stod en ensam kanadagås, en art vi hade haft förtvivlat svårt att hitta på artrallyt den gångna helgen. En storskarv på en sten i Toftasjön och några kråkor på infarten till Växjö blev dagens sista påfyllning på artlistan, för de fem sidensvansar som flög över mig på min parkering när jag kom hem kan inte räknas. De 21 fågelarter vi noterade får kanske anses som en normal utdelning för en sen novemberdag. Det är dock en ganska stor kontrast mot de 106 arter som vi (Växjö Fågelklubb) noterade på Artrallyt den gångna helgen. Det är fantastiskt vilken kontrast det blir när många samarbetar mot ett gemensamt mål på olika håll.

Ola

 

Behagligt men fågeltomt (6 november)    

Fuktig, varm luft orsakade dimmoln och lätt dimma men sikten var fullgod. Vi tog vägen ut till "bussdungen" men det var påfallande fågeltomt. Inga gäss och inte några rovfåglar men en spillkråka hördes och en ensam hackspett, högst troligt av den större arten, flög över fälten västerut. Upp mot Kullarna fanns många kråkor och ännu fler kajor. På fälten gick flera tiotal tofsvipor som efter en stund fick sällskap av en större flock starar. En ensam fiskmås promerade runt på fältet och över oss passerade en flock tamduvor. De brukar hålla till vid gårdarna. Långt borta i skogskanten flög en flock björktrastar eller var det rödvingar?


Tofsvipa. Foto RY

Före fikapausen vid brofästet intill ån hann vi se entita och blåmes och mitt i fikat kom en grupp stjärtmesar helt nära. På vår väg ner till sjön fick vi se en ormvråk och en gråhäger. Ägretthägrarna kunde vi inte hitta men bläsänder, gräsänder, krickor och storskrakar fanns i sjön. Och tofsvipor även här.

 

 Höstrusket som blev… (31 oktober)  

 Den här morgonen regnade det inte när vi träffades vid Vattentornet, men när vi steg ur bilarna vid parkeringen vid Lidhem hade det börjat fnyka i luften. Det fortsatte sedan mer eller mindre under resten av dagen. Inga stora mängder men lite blött mest hela tiden. Lägg därtill en mycket frisk sydlig till sydvästlig vind och en temperatur som inte nådde över +8° under dagen så har vi höstrusk. Det blev ändå en hel del fågel. Bernt hade hört en gröngöling när han väntade på parkeringen och vi hade plockat in nötskrikor längs vägen. Gärdsmygen från i går knattrade i den gamla driving rangens planterade unggranskog. Det var lika tomt på åkrarna vid Skye som i går. Inga gäss så långt ögat nådde förrän en mindre grupp på tjugotalet gäss lyfte bakom en av ladorna. Tillsammans med dem en flock med starar, en ensam tofsvipa och på lite närmre håll en flock med rödvingetrastar och björktrastar. Gässen landade framför Kullarna och vi kunde konstatera att det var sädgäss. En ormvråk kom flygande lågt över marken och kämpade i motvinden. En ängspiplärka flög över med sitt vassa ”vissst, vissst” och fyra duvor förblev obestämda. Antingen var det skogsduvor eller så var det tamduvor, jag hann inte med att bli säker innan de var försvunna bakom trädridån. En mindre flock med gäss dök upp över träden ner mot Lidhem, men samtidigt höll min tub på att blåsa omkull, så gässen förblev obestämda.

 Nu hade vi blivit tillräckligt genomblåsta för lite kaffe. Vi tog sats mot Jäts badplats där vi kunde få lite vind- och regnskydd i vindskyddet bakom omklädningsrummen. Huh, vad det blåste när vi klev ur bilarna vid parkeringen. Vinden rätt in från syd. Det var helt tyst i skogen vilket vinden definitivt såg till. I vindskyddet kunde vi notera en förbiflygande korp och en flock med vitkindade gäss som kom över på låg höjd. Ingen råka den här dagen i kråkflocken vid Jäts gamla kyrka. På åkrarna vid Skye kunde vi notera mer kråkfågel, tofsvipor, starar, trastar men inga gäss. Så småningom kom en ensam grågås förbiflygande och några småflockar med sädgäss flög också förbi. Lite längre söderut noterade vi dubbeltrast, en förbiflygande sångsvan och några fler småflockar med sädgäss. En ormvråk långt i norr kom närmre oss och passerade på närhåll.

 Sista anhalt för dagen blev Lidhemssjön. Även här gåstomt sånär som på en ensam sädgås. Vinden hade vänt upp något mot sydväst och omöjliggjorde observationer från fågeltornet. Från strandkanten kunde vi se stora mängder med tofsvipor och långt i söder en ensam gråhäger. De enda vita fåglarna var fiskmåsar och en ensam sångsvan som lyfte efter en stund. Några småflockar med sädgäss kom nerdimpandes för att dricka men aktiviteten var låg i den hårda vinden. Alla sjöns änder hade gömt sig i lä någonstans och stod inte att upptäcka. Det var bara att ta skeden i vacker hand och söka vindskydd inne i bilen

 

 

 

 

 Höstrusket som inte blev… (30 oktober)  

 Det regnade ganska kraftigt på morgonen när man steg upp och dropparna fortsatte falla även på vägen ner till Lidhem. När vi steg ut ur bilarna så hade det dock upphört och sedan såg vi inte röken av det under resten av förmiddagen. Gärdsmyg och nötskrika noterades på vägen ut mot fälten. Därute var det tomt och öde. Två kråkor makade sig fram över himlavalvet i ensamt majestät. Det var det hela innan en kaja och en talgoxe förde upp artantalet till fem! Jag hade planerat för fikat vid regnsituation, men nu var det fågeltomt i stället. Därför passade det bra att hålla sig till plan och åka ner till Jäts badplats för fika. Kungsfågel och blåmes tog emot oss inne i skogen och ute vid badplatsen sju provianterande gråsiskor. Även grönsiska flög över när vi bar fram ett av fikaborden till läplats.

 Utan protester intogs elvakaffet vid tio i stället. Ute över Åsnen låg dimman tät men man kunde ändå studera den mycket låga vattennivån på närhåll. Däremot var det svårare att studera några fåglar. Östliga domherrar trumpetade i skogen på väg tillbaks. Bergfinkar flög över när vi kom tillbaks till bilarna. I toppen på ett träd satt en större hackspett. I ett litet träd längre fram bredvid vägen satt två rödvingetrastar och fem gulsparvar. Lite längre fram satt det kråkor på ett ladugårdstak. Dock var den närmsta fågeln helsvart, en gammal råka hade nästlat in sig bland kråkorna. Det är inte speciellt ofta vi ser råkor här hos oss. Tanken var att hitta gäss på de norra delarna av åkrarna vid Skye. Så blev inte fallet men vi hittade dock en stor flock med tofsvipor och bland dessa ganska många starar. Lars hittade också två ljungpipare som stod och tryckte i gräset framför oss.

 Sista chansen för gäss blev Lidhemssjön. Där låg en ensam sädgås när vi kom upp i tornet. Fiskmåsar och en gråtrut hittades så småningom. En sångsvansfamilj med två gamla och fyra ungfåglar kom flygande men landade inte. Ganska gott om tofsvipor och krickor vid bankarna på andra sidan. Bakom oss hördes en trädkrypare locka och vi hittade den klättrandes på en av trädstammarna bakom tornet. Tre enkelbeckasiner gick och pickade på vår sida av sjön, vackert tecknade i all sin enkelhet. Nu kom det en del sädgäss nedflygande till sjön för att dricka. Bland dem upptäckte Gösta en bläsgås med sina kraftiga ränder på buken. Det gick att leta upp den och studera den tydliga bläsen när gässen väl landat. Dock var det inte helt lätt i den grå dagern. En exkursion som verkade ganska hopplös när vi samlades vid vattentornet hade utvecklats till något ganska bra och artlistan drog iväg till drygt 30 arter trots att vi inte såg en enda rovfågel.

Ola

Höståkrar med gäss (24 oktober)  

Strålande fin morgon men ispansar på fönsterrutan. Temperaturen stod på +2 så det var lite oväntat. Inget annat att göra än att invänta att defrostern gjort sitt och värmt upp rutan. Något sen anlände jag till vattentornet och där var ganska många samlade. Ännu mer blev det nere vid golfklubbens gamla parkering när vi väl lyckats att krångla oss in där. Dagens första art blev en flock med stjärtmesar som dels hördes inifrån skogen och som flög norrut längs banvallen. Nötskrika skränade och nötväcka spottade från skogen intill oss. En koltrast flög iväg och över skogen väster om oss en korp.


Sädgås. Foto Thomas Hedrén

 När vi kom ut på de öppna fälten hittade vi strax en stor grupp gäss samt även två betande råbockar. Längs med trädridån rörde sig flera småfåglar, blåmesar och talgoxar men även gråsiskor och någon grönsiska. Över skogen i nordost kretsade två ormvråkar och över Kullarna gled en röd glada åt öster. Plötsligt lyfte alla gässen som stått skymda bakom Kullarna, cirka 500 grågäss och snart såg vi orsaken. En gammal havsörn gled fram över platsen där gässen stått. Den fortsatte sedan ner mot alridån längs ån och ner mot den första gruppen av gäss vi sett. Även dessa lyfte, cirka 400 sädgäss, och cirklade runt en stund innan de gick ner igen. Havsörnen försvann i riktning ner mot Lidhemssjön. Vi fortsatte vidare längs banvallen och nu lyfte ett hundratal tofsvipor och flög ner till sjön, vackert blinkande i svart och vitt.


Sädgås. Foto Bengt Elmquist

 Framme vid den skyddande träddungen vid Skyeån satte vi oss för att fika. En del fick se en sparvhök flyga förbi på nära håll. Andra en taltrast som tickade förbi samt lyssna till östliga domherrar som trumpetade på sina leksakstrumpeter. På andra sidan dungen möttes vi av en frisk och alltför uppiggande nordvästlig vind. Den hade vi inte märkt så mycket av innan. Nere i kanten på sjön satt den gamla havsörnen och åt på någonting omringad av traktens kråkor. På lite håll iakttog en annan havsörn spektaklet. Båda örnarna lyfte och den gamla satte sig i en grantopp på andra sidan sjön. Nu övertogs kalaset av en gråtrut men fortfarande uppvaktad av kråkorna. 


Havsörn. Foto Bengt Elmquist

Flera fiskmåsar flög runt i sjön men några ägretthägrar kunde vi inte upptäcka den här dagen. Flera flockar med sädgäss kom ner för att dricka men snart var de på väg ut på fälten igen. Cirka 300 tofsvipor steg upp i ett tätt moln från andra sidan men som vanligt fick man inte syn på orsaken. En gärdsmyg knäppte från bäcken bredvid oss och flockar med siskor och gulsparvar passerade över våra huvuden.


Blåmes. Foto Thomas Hedrén

 På väg tillbaks till bilarna stannade vi och spanade över fälten söder om Kullarna igen. Inte mycket nytt hade tillkommit. De enda två rovfåglarna vi såg var två kretsande ormvråkar. En ängspiplärka hade hörts lite tidigare och nu kom en enkelbeckasin flygande och landade framför oss, vips var den uppslukad av gräset och kom aldrig fram igen. Innan vi hann packa oss in i bilarna kom två storskarvar flygande och en tornfalk passerade på nära håll, men då hade de flesta hunnit med att ge sig av. Fin höstdag med en vind som gjorde sig påmind men solens värme kompenserade en del. Vi nådde nästan tiogradersstrecket innan det var dags att åka. När det gällde fåglarna stannade artlistan på dryga 30 arter.

Ola

 

Höstlig utflykt idag (23 oktober)  

Dagens utflykt började med regn och blåst men gradvis förändrades vädret till en fin höstdag med sol och höstfärger. Efter samling vid den gamla golfbanan vid Lidhem gick vi järnvägen och över fälten till den s k "bussdungen". Gärdsmyg blev dagens första art, korp nummer två. Vid fälten mellan Kullarna och Lidhem var det rätt lugnt men några sädgäss flög förbi. Senare sågs uppåt hundra sädgäss flyga ner mot sjön. En adult havsörn passerade och två rödglador dansade i vindarna vid Kullarna. 

En duvhök flög i trädtoppshöjd söderut. Senare flög tre sångsvanar förbi. Korp, kråka och kaja höll till i området och ett par flockar med rödvingetrastar flög förbi. I kanalen närmre ån stöttes en taltrast som med ett kort stick-läte gjorde sig osynlig i vegetationen.

Fikat intogs i en för dagen fågeltom miljö vid Skyeån. Några gråsiskor hördes lite då och då. Nu började vädret rätta till sig och nere vid åmynningen fick vi solsken. En ormvråk och tre havsörnar flög omkring i den friska vinden. I sjön gick tre ägretthägrar som lite senare fick sällskap med ytterligare ett exemplar. I sjön sågs gräsänder, tofsvipor och fiskmåsar. Också gråhäger visade sig. På tillbakavägen sågs ringduvor och rödvingetrastar. Det blev en intressant dag den här gången också.

Roland

 

Skön höstdag (10 oktober)

Höstfärgerna har verkligen kommit den senaste veckan. De är dock lite dovt dämpade när vi samlas vid Vattentornet på morgonen. Det är mulet och lite dis i luften men det känns att värmen är på gång. En rödvingetrast flyger över med sitt sugande sträckläte, kajorna har vaknat liksom koltrasten. 


Foto Bengt Elmquist

Det blev mycket ändringar i programmet inför den här exkursionen och vi är fem som samlats uppe på parkeringen. Övriga plockar vi upp längs vägen och till slut är vi alla samlade på parkeringsplatsen vid Lilla Attsjön. Det här är inte något idealiskt exkursionsmål på hösten, ganska tomt i sjön och så småningom kan vi se lite gräsänder samt tre sångsvanar. Redan före parkeringen möts vi av dagens art, nötskrikan, som är i full färd med att proviantera inför hösten. Fåglarna far kors och tvärs i luften, än på väg att hamstra och än på väg att gömma sin skörd. Ett ”vautaus” hörs också från skogen, det är få som kände till det småländska namnet på spillkråka. Jag var helt ensam att veta att nötskrikans småländska namn är ”pärnaskriiia” eller ibland kan man ju höra ”pääähskriia”.


Attsjö. Foto OB

 När vi följer vägen bort mot det andra fågeltornet hör vi först en gärdsmyg sjunga en bit in i skogen. Berg/bofink flyger förbi och så hörs en rödvingetrast. Den kommer flygande över oss och vi kan se den korta stjärten. Strax efter sätter sig en dubbeltrast i toppen på en torraka. Tyvärr var ingen av oss beredda med kameran. Fågeln sitter en kort stund, raspar sedan till och flyger iväg. Sätter sig skymd från oss men vi hör flera gånger det raspiga flyktlätet som den även använder sittandes. I kröken kommer först gräsänderna neddimpandes från norr, kanske kommer de från Attsjön någon kilometer bort. En gulsparvs lätt torra, lite ihåliga kontaktläte hörs och den hoppar så småningom fram ur buskaget men sticker då genast vidare ut över sjön. Det tydligt torra, lite försynta knäppandet från en rödhake hörs men vi får aldrig syn på fågeln. Efter kröken hör vi sångsvanarna. Först kommer en ensam fågel flygande och den försvinner norrut i riktning mot Attsjön. Sedan kommer två fåglar till trumpetandes och de svänger runt och landar sedan i sjön igen.


Sångsvan. Foto OB

 Dags för fika i vindskyddet och nästan alla kryper in och sätter sig då vinden är lite kylig. Själv sitter jag på kanten och hör en större korsnäbb flyga över. Bengt, som också sitter på förstutrappan, upptäcker en ormvråk som kommer lågt över skogen och drar mot söder nära oss. Många hinner ut ur vindskyddet och får en glimt av fågeln när den glider bort på lätt V-ställda vingar. Inspektion av fågeltornet och nu börjar det dra i molnen, blåa stråk börjar att bli synliga och på Attsjö by var det för en kort stund spotlight. Vi fortsätter bort till parkeringsplatsen för det här tornet, så att man får se den och vet lite hur man gör för att komma hit. Där är också lite öppet och nu spricker det ordentligt i molntäcket, värmen strömmar mot en när solen börjar att få grepp om tillvaron. Nötskrikorna är lika flitiga här. Kerstin upptäcker en ny ormvråk på lite högre höjd som snurrar något varv innan den börjar att glida bort söderut. Vi kan notera det trubbiga huvudpartiet och den ganska korta stjärten. På undersidan kan man på dräkten se att det inte är en fjällvråk. Bengt hittar en ny rovfågel som snabbt drar förbi oss. Man hinner mest att se bakändan på den men det är en sparvhök som även den tar sikte på sydligare breddgrader.

 På vägen tillbaks till bilarna hör vi två olika gärdsmygar knattra (varningsläte). En flock med sju-åtta starar drar snabbt mot sydväst över sjön. Spillkråkorna från parkeringen har flyttat lite på sig och möter oss. En oansenlig lätt brunaktig fågel med ljusare undersida sätter sig på en tallgren. Observationen blir kort men troligen är det en ängspiplärka, tyvärr är den tyst när den flyger bort. Flera dagfjärilar är i farten i värmen tillsammans med trollsländor. Mest uppmärksamhet väcker den vackra lilla mindre guldvinge som sitter på vägen för en stund. Vi noterar också den vita rovfjärilen och vid Vattentornets parkering även en citronfjäril, en härligt gul hanne.


Mindre guldvinge. Foto Bengt Elmquist

 Sista stopp blir på vägen som går ner mot tornet där vi fikade. Efter lite trafikkaos kan vi komma ut ur bilarna och spana en stund. Här är lite öppna fält och man står ganska högt så att man ser ner mot Attsjö by och anar Lilla Attsjön. Nötskrikorna fortsätter sitt ivriga hamstrande och fladdrar fram och tillbaks framför oss. Några flockar med bo/bergfink drar över och också några ängspiplärkor. En korp flyger förbi och på långt håll hittar jag en kretsande ormvråk. Den håller sig mer över byn och verkar inte att vara på sträck. Nötväcka spottar från träden bredvid oss och på håll hör vi gröngölingens fallande skratt. Det får bilda avslutning på en härlig höstdag med fantastiska färger. Artlistan stannade på blygsamma 29 arter och det blev inte riktigt den artsammansättningen som vi kanske hoppats på från början när exkursionen planerades.

Ola

 

Ändrade planer  (9 oktober)

Jag missade älgjakten med en vecka så besöksmålet ändrades från skogarna vid Kårestad till Lilla Attsjön. Mulet, svag/måttlig vind, plus 10 och uppehåll måste betraktas som ganska vanliga förutsättningar för skådande i oktober. Ett gäng skator drog sig norrut över skogarna men återkom någon timme senare. Nötskrikor transporterade ekollon från byn till vinterförråden ute i skogen.

I sjön låg två sångsvanar, några krickor och ett tiotal gräsänder. Senare, då en adult havsörn gled in över sjön, lyfte änderna och nu i sällskap med uppåt tio bläsänder. En ormvråk landade och kunde studeras från ett hyggligt avstånd. Över sjön upptäcktes en ung blå kärrhök, mest tecknad i mörkbrunt men med en vit fläck över stjärten på ryggsidan. Den sågs lite då och då och vid något tillfälle helt nära.


Blå kärrhök. Foto RY

Vid ett par tillfällen flög en sparvhök förbi och på lite längre avstånd sågs fjällvråk vid två tillfällen. Vi gick förbi fågeltornet på östra sidan, svängde vänster och hittade en fikaplats uppe vid vändplanen. Några kungsfåglar visade sig nära och en större hackspett hördes, likaså en gärdsmyg. Vi hörde också en domherre som vi senare på tillbakavägen kunde se fint.


Varfågel. Foto Lars Bernhardson

Nära det östra tornet jagade en varfågel. Den kunde vi avnjuta på nära håll. Några av oss fick se och höra svartmes och trädkrypare. När vi kom tillbaka till bilarna kom en grupp rödvingetrastar som landade kort i en björk innan de drog vidare. Andra arter under dagen har varit gröngöling, korp, kaja och ringduva.

 

Roland

 

Höstskog  (2 oktober)

Några plusgrader på morgonen men inte frost på bilrutan som förra tisdagen. Man skymtar lite av solen när jag kör upp till mötesplatsen vid Vattentornets parkering. Där kan vi påbörja dagens artlista – kaja, nötväcka och koltrast. När vi svänger in mot Kårestad har solen försvunnit och en blekgrå dimma har tagit vid. Någon mer sol blir det inte denna dag. Några regnstänk får vi på oss under exkursionen men det är knappt märkbart. Det är vindstilla och goda möjligheter för att hitta en del fågel. På grusvägen ser den första bilen en orrtupp på vägen och framme vid parkeringen kan vi höra orrar spela på avstånd. Vid parkeringen kan vi notera det försynta tisslande och tasslandet av kungsfåglar och en knattrande gärdsmyg. Grönsiska flyger över och det gemytliga puttrandet från tofsmesar hörs. Leksakstrumpeten talltita ”täähhaar” ganska nära oss och en talgoxe hånskrattar. Pjuuhhande bofinkar flyger över och längre bort hörs flyktlätet från en spillkråka. Jag tycker mig också höra en korsnäbb och lite längre bort den mjuka visslingen från domherre.

 Vi tar på ryggsäckarna och följer skogsvägen söderut. Vid nästa stopp hörs kjycket från en större hackspett. Tofsmesarna är också närmre och några större korsnäbbar flyger över. Skränet från nötskrikor hörs tillsammans med lockande grönsiskor, överflygande bofinkar och en försynt svartmes. Sånglärka flyger över, lite annorlunda så här inne i skogen. Lite längre fram hör vi det torra knäppandet från rödhake och korsnäbbarna är aktiva på håll. När vi svänger in på skogsvägen norrut lyfter några stora trastar från vägkanten och flyger in i skogen, dubbeltrastar. En nötskrika ”dansar” över vägen och in i skogen på andra sidan. Framme vid parkeringsplatsen letar vi upp en gruppering med lämpliga stenar för fikat. Mossbeklädda, ”mjuka” och inbjudande. Där slår vi oss ner och packar upp dagens färdkost. Någon har inte hunnit med att göra äggmackan medan andra sitter och njuter av dem. Själv har jag laddat min matlåda med köttbullsmacka!

 Lite fågel blir det under fikat. Ängspiplärkor med sitt ”visst, visst” flyger över. Bofinkar och en kväkande bergfink följer tillsammans med en lågsniffande koltrast. Den större hackspetten hörs igen. När vi kommer tillbaks upp på vägen flyger en större korsnäbb över men sätter sig tyvärr inte på synligt håll. Vi får tillfälle att diskutera hur man skiljer större och mindre korsnäbb åt på lätet. Det lite dovare och mer metalliska locket från större och det lite vassare, spetsigare kjyypp från den mindre. Fågelguidens app kan spela upp lätena för oss, bra! På vägen tillbaks kan vi repetera de flesta lätena, den som håller sig mest anonym är svartmesen. En tofsmes hoppar ut på en gren lågt över marken alldeles framför oss. Mötet är dock kort som det ofta blir med skogsmesarna.

 På vägen hem stannar vi till vid Långö. På det plöjda fältet söder om husen springer det två dubbeltrastar och tillsammans med dem en rödvingetrast. Bofinkar och bergfinkar flyger också upp och sätter sig i träden bredvid för att sedan snabbt söka sig tillbaks till åkern. Två ringduvor flyger förbi i Kårestad och i dammarna vid Sankt Sigfrid kan vi komplettera dagens artlista med gräsand och gråhäger. På Kampen sitter 4 skator i vägkanten och kalasar på en överkörd kanin. Det blir sista nytillskott på artlistan för dagen som stannar på 28 arter. Det kan nog kallas för en normal utdelning i höstskogen. En dag utan en enda vadare, måsfågel eller sångare. De sistnämnda har nu i stort sett lämnat oss för sydligare breddgrader.  

Ola

 

Vi slapp i alla fall regnet (26 september)

Frisk till hård byig vind från väster gjorde dagens skådande mycket fågelfattigt. Det var nästan omöjligt att höra några tunna försynta läten med vindens störande bakgrundsljud.

En korp passerade snabbt förbi i medvinden. Samtidigt hördes en lockande kungsfågel som vi efter en stunds sökande upptäckte intill oss. Strax efteråt passerade ett tjugotal mindre korsnäbbar men tyvärr for de bort utan att stanna till. 

En trolig tjäderhöna promenerade snabbt över vägen men bara en av oss hann se den. Den sågs nära gårdagens misstänkta järpobservation men dagens fågel var för stor för att vara en järpe. Skogens fåglar är inte lätta att studera.

Vi hörde talgoxe vid ett par tillfällen, en hackspett förblir obestämd, två ringduvor och några förbiflygande bofinkar blev övriga fågelarter idag.

Men några kantareller skördades, fikat smakade bra och motion är alltid hälsosamt så jag tror att vi var ganska nöjda med utflykten. Och vi slapp regnet.

Roland

 

Frost på morgonen (25 september)

Kallt på morgonen, vindstilla och helt fantastiskt. Vi körde upp genom Kårestad och vidare några kilometer. Här finns helt obebyggda skogsområden på åns västra sida. Det är ju produktionsskogar med hyggen och gallrad skog men längs den lilla vägen vi gick känns skogen lite mer naturlig med en del gamla imponerande tallar.


Rödhake. Foto Torgil Toft

En orre spelade på stort avstånd i nordost, den trodde väl att det är april nu. Dagslängden är ju ungefär densamma. Fågellivet är ju annars sparsamt i den här biotopen men vi fick fina närkontakter med talltita, tofs- och svartmes. Också kungsfågel, rödhake, nötväcka och blåmes sågs bland träden. Större hackspett, korp, nötskrika och mindre korsnäbb flög förbi. 


Svartmes. Foto Torgil Toft

Dagens kanske mest spännande fågel förblir obestämd men vi misstänker att det var en järpe. Vi hörde det så typiska brrrrmm-vingljudet då den snabbt flög iväg. Några såg en kråk/kajstor fågel med gråbruntonad dräkt. Morkullan är nog den art som ligger närmast till att förväxla den med men den är ju brun utan grått. 

Efter lite krånglig terräng nådde vi fram till Kårestadsån där Lars upptäckte ett bestånd av safsa eller kungsbräken som den också kallas. Det är en meterhög ormbunke som trivs längs åstränder. Fikat intogs i solskenet medan vattnet hördes brusa en liten bit bakom oss.


Ormvråk. Foto Torgil Toft

Två dubbeltrastar flög lockande över oss och strax därpå kretsade fyra ormvråkar högt över skogen. Senare kom ytterligare fem exemplar. Bofink, grönsiska och minst en bergfink hördes också. Inte så många arter på dagens utflykt men flera är intressanta.

Roland

 

Rovfågeldag (25 september)

 Sol från klarblå himmel, fullmåne under natten, temperaturen dippar mot noll. Det är tungt att skrapa rutan på bilen, isen sitter i och skrapan måste tryckas i hårt. Den första frosten är ett faktum och man börjar få vintervibbar. När vi parkerat bilarna på den lilla avtagsvägen ute på Djurle och går ut känns bara en stilla vind dra genom den klara, friska luften. Perfekt!!

 De första fåglarna är ängspiplärkor och finkar. Vi hittar bofink, bergfink och grönfink i buskarna intill oss, De pendlar nervöst mellan buskar, träd och fält. Ingen ringmärkare på plats så vi håller oss till vägarna. När jag spanar ut över myren hittar jag en jagande blå kärrhök. Fågeln är först en bit bort men kom närmre oss för att sedan försvinna bakom buskridån. Snabb förflyttning framåt för att eliminera buskridåns inflytande på vår sikt. Lyckat och snart ser vi fågeln jaga lågt över fälten igen. Den är på småfågeljakt och stöter hela tiden fåglar som flyger upp framför den. Det är en ungfågel vilket man ser på de mörka armpennorna på vingundersidan. Fågeln flyger fram och tillbaks och försvinner slutligen söderut på myren.

 Sädesärla flyger över och vi hör dagens första sånglärkor ”drilla” i skyn. Från en buske bredvid oss hörs det sugande locklätet från en sävsparv, flera gånger och tydligt. På en lada långt i nordväst sitter en ormvråk som tar en sväng ner på marken och upp på samma taknock igen. På nocken på nästa lada ser det först ut som där sitter ännu en rovfågel men det visar sig vara en knöl på en björk bakom. Vid dungen norr om oss upptäcker Lennart en rovfågel. Jag hinner få in den i handkikaren innan den försvinner in bland träden och det ser ut att vara en sparvhök. Österut upptäcker Håkan två fåglar på väg norrut. Den första är en helsvart korp men fågeln efter är lite mindre. Långstjärtad och med spetsiga vingar avslöjar den sig som en tornfalk. Det blir ändå tydligare när den också ställer sig att ryttla en bit från oss. Den jagar lite men flyger sedan bort till dungen för att sätta sig. Då blir den attackerad av en annan fågel som jag inte hinner med att se. På beskrivningen kan man dock anta att det var sparvhöken som blev irriterad på besökaren. Tornfalken sitter emellertid kvar.

 Vi börjar gå fram närmre dungen och tornfalken och den sitter snällt kvar. Nu syns den verkligt fint i tubkikaren och vi kan avancera ytterligare en bit närmre fågeln. På ett dött träd i sydost sitter en ormvråk som lättar och glider bort söderut över myren. När jag följer den kommer ytterligare en tornfalk flygande. Den fortsätter söder- och västerut innan den ställer sig att ryttla. Strax efter upptäcker vi ytterligare en ryttlande tornfalk. Nu är det alltså minst tre falkar i aktion och vi kan titta på de två ryttlande fåglarna i tubkikarna. Steglitsor flyger förbi bland finkarna kring oss, men det är nog bara jag som uppfattar deras kvittrande. En vit bil kommer körande på vägen bakom oss och Pelle pratar med chauffören. Fågelskådare, som varit nere vid Lidhemssjön och sett de två ägretthägrarna plus en dvärgbeckasin.

 Vi svänger in på vägen ner mot pumphuset och riktning idrottsplatsen. Nu lyfter tornfalken när vi kommer inom synhåll från den och flyger ut över myren. Även den ställer sig fint ryttlande och kan beskådas. Mycket finkar och ängspiplärkor lyfter från fälten runt omkring oss. Sånglärkor drillar och vi lyckas få syn på en högt upp i det blå. Håkan upptäcker en rovfågel som jagar bland småfåglarna ute på fälten norr om oss. Den fångar något och kommer flygandes med en småfågel i klorna mot oss. Den passerar på nära håll och flyger in i den kända dungen. Det är sparvhöken som varit ute en runda och vi kan jämföra dess mörkbruna ovansida med tornfalkens ljusare brun samt även notera de runda, korta vingarna. Nu skulle man givetvis ha slängt upp kameran men som alltid så hinner man inte riktigt med.


Tornfalk. Foto Lars Bernhardson

 En del har funderat på fika länge när jag för saken på tal och protesterna är få när vi svänger om och går tillbaks mot bilarna. Inte mycket fågel som avbryter oss på vägen ner till bilarna. Vid busken söder om bilarna var det mycket fågel på morgonen och vi går ner dit för att spana lite. Sprucket lockläte från trädpiplärka hörs tillsammans med ängspipens vassa ton. Från skogen intill oss hörs skränet från nötskrikor. Ormvråk vid en av ladorna i sydost, den landar i det höga gräset och försvinner. Håkan upptäcker en rovfågel i granen strax intill oss. Det är en stenfalk som helt i skymundan smugit upp och satt sig i toppen. Fantastiskt vacker i tubkikaren och nu hinner man med även lite bilder. Vi ser hur mycket mörkare brun den är än tornfalkarna. Det är förmodligen en hanne då den är väldigt liten. En skata attackerar och falken ger sig iväg ut över myren i snabbt tempo. De spetsiga vingarna är uppenbara. Mycket bra obs innan fikat.


Stenfalk och skata. Foto OB

 


Stenfalk. Foto OB

 Det intar vi i fågeltornet i Lidhemssjön dit vi förflyttar oss. Det första vi ser när vi kommer upp är en av ägretthägrarna på andra sidan. Jämte den står en grå häger som jämförelse och Lars tycker att ägretten är lite större. Vi fikar i skift så att alla får chans att sitta. Det är mycket tofsvipor på bankarna på andra sidan och bland dem gott om enkelbeckasiner. Jag hittar också en brushane. Nedanför tornet går det mer enkelbeckasiner och till slut hittar vi också en brushane även här. Dags att fika för mig men det blir inte mycket lugn och ro. Pelle hittar en gråtrut som lyser vit ute i sjön. En ladusval drar förbi, kanske höstens sista? Sigvard hittar en vadare på andra sidan och det är en av brushanarna. Söder om oss skruvar två ormvråkar upp och glider ut över sjön. Jag hittar ett par skruvande sparvhökar framför dem och lite längre bort en skruv av ormvråkar. Det är minst 15 fåglar som funnit en termikbubbla som bär dem uppåt innan de börjar sträcka bort mot sydväst. Norr om oss kretsar en röd glada upp. Bakom den hittar jag ytterligare sex-sju ormvråkar i skruv. En stund senare är det en annan röd glada i skruv med tre ormvråkar rakt över oss.

 Nu börjar gässen komma ner från fälten till sjön. I dag är det inte så många som kommer ner i riktning från Djurle myr. Öster om oss hör vi ropande tranor och efter en stund dyker den första flocken upp. Det blir ett par flockar som drar över mot sydväst. Nu börjar kylan tränga genom där vi står i skuggan i fågeltornet och vi drar oss ut på parkeringsplatsen och den värmande solen. I norr hittar jag en stor kretsande rovfågel. Det är en yngre havsörn som försvinner in bakom skogsdungen vid Sjölyckorna. Efter en stund upptäcker Lennart den igen och alla får möjlighet att spana in den. Bakom örnen är det fler rovfåglar på gång och en av dem är ytterligare en tornfalk som drar förbi. En större hackspett guppar över oss på väg mot Sjölyckorna. Dagens avslutning blir magnifik då alla gässen från Skye kommer flygandes rakt över våra huvuden. I perfekt ljus blinkar de mot oss från skyn. Mängden är stor, säkert tusen gäss som passerar rakt över oss i våg på våg innan de landar nere i sjön. Det känns som en mycket bra dag ute i fält. Perfekt höstväder med begynnande höstfärger och 39 arter noterade i protokollet.

Ola

 

Varmt idag också (19 september)

Mest sol och över tjugo grader också idag. Vi hade tyvärr ingen ringmärkningsverksamhet att besöka men vi tog en promenad på vägar och längs åkerkanter. Fika på bergknallen ingick förstås också.


Stenskvätta. Foto RY

Dagens fågel måste vi nog utse stenskvättan till att vara, vi såg den lite varstans.Sånglärkor och ängspiplärkor stöttes också upp på olika ställen. Bofinkarna börjar flockas och bland dem fanns både bergfink och grönfink. Några hämplingar visade sig bra i ett torrt träd medan gulsparvarna var lite mer flyktiga. Från skogen hördes gröngöling och strax därpå flög en tamduva förbi. Enstaka ringduvor gjorde också det.

Några ladusvalor for förbi och en sparvhök med byte likaså. Från vassiga kanaler hördes en och annan sävsparv. Två ormvråkar lekte ovanför ladorna och en eller kanske två röda glador kretsade nära och fint. Över fälten jagade en brun kärrhök. Den satte sig en stund så att vi kunde se den i tubkikaren. Tranor och grågäss flög förbi på väg mot sina betesmarker eller till Lidhemssjön.

Roland

 

Ännu en dag med fint väder (18 september)    

Härligt höstväder, kanske lite för varmt, idag. Vi hade tur eftersom ringmärkning pågick nere vid Djurle våtmark och minsann hade Ronny nyss fångat dagens andra blåhake när vi kom fram. En hona lite mer diskret tecknad men stjärtpennornas brunorange visades tydligt. Andra fångade fåglar vi fick se var gärdsmyg, gransångare och sävsparv.


Blåhake. Foto Torgil Toft

Vi fikade på bergknallen som ju ger god utsikt över fälten. I buskarna intill fanns bo-, grön- och bergfinkar. Två bruna kärrhökar och en blå kärrhökshanne sågs, likaså röd glada och ormvråk. En tornfalk visade sig fint vid flera tillfällen. En flock grågäss som kom rakt emot oss demonstrerade tydligt sin vita vingframkant. Tranor sågs också.


Stenskvätta. Foto Torgil Toft

På och intill fälten kunde vi studera flera stenskvättor men också tre buskskvättor. Flera ängspiplärkor och sånglärkor flög upp framför oss och trädpiplärka hördes och sågs. Uppe vid bilarna sågs gulsparv och en spillkråka hördes. En trevlig dag med intressanta fåglar och ett fint väder.

Roland

Höstkänningar (12 september)  

 Lite gråmulet och en tydlig västlig vind när vi samlas vid Vattentornet, dock ingen nederbörd i luften. Höstkänslan finns där. På vägen ner en glada kretsande över Djura Nöbbele. Christer väntar på oss nere på busshållplatserna. När vi krånglat in bilarna på parkeringsvägen nere på Djurle myr så känns det ändå mer som regn i luften. Fast vi klarar oss under nästan hela utflykten, endast regnstänk känns då och då. I luften hörs trädpiplärkor och bofinkar. En gulsparv låter höra sitt torra läte och sätter sig i en buske söder om oss i ”motljus”. Vi kan dock lägga märke till hur stor den är. Uppe på åkrarna i norr dominerar en gödselspridare. Ute över myren hittar vi en rovfågel. Det är en subadult brun kärrhökshanne som glider fram på sitt karakteristiska sätt lågt över marken. Efter konsultation visar det sig vara en 2K-fågel. Det vill säga att den föddes förra sommaren. Många av de yngre fåglarna blir kvar i Afrika och flyttar inte upp hit. Därför är det inte så ofta man ser en sådan individ här.

 Vi följer vägen uppåt och svänger ner mot pumphuset. På vägen hinner vi med att titta på bofink och trädpiplärka i tuben. På en av ladorna sitter en korp fint och en stund senare har den fått sällskap av en ormvråk. På den sistnämnda kan man studera det tydliga ljusa bröstbandet. Stora grupper av grågäss står på åkrarna och flyger en hel del fram och tillbaks. På andra sidan kanalen kan vi skymta en stor flock med betande tranor. Sånglärkor flyger över våra huvuden med sitt knastrande, rullande flyktläte. Stora flockar med framförallt kajor men även kråkor på åkrarna och bland dessa flyger också skogs- och ringduvor. Korparna är uppe en sväng och visar upp hur stora de är. Bland småfåglarna som rör sig omkring oss märks ladusvala, ängspiplärka, sädesärla, gulärla, grönsiska och sävsparv. I våra huvuden börjar det nu röra sig tankar om vad som kallas fika. Marschen tillbaks till bilarna går därför ganska snabbt. Vi beslutar att försöka oss på ett besök vid Lidhemssjön också för att se om ägretthägrarna är kvar.

 När vi stiger ur bilarna plöjer det en traktor på åkern bredvid och över den hänger en yngre havsörn. Den är flitigt uppvaktad av en flock med kajor och även en flock med tofsvipor är uppe och flyger. I tornet blir det nu trångt men vi lyckas pussla ihop fikaplatserna och kör lite i skift. Arne hittar tre havsörnar som sätter sig i träddungarna på andra sidan sjön. Flera unga skrattmåsar och fiskmåsar kommer och landar nedanför tornet i sjön. Det blir mycket fina möjligheter att studera skillnaderna mellan dem. Den västliga vinden har ökat och det rapporteras om mycket havsfågel på Västkusten, både gulnäbbad lira och storlabb pips ut från flera lokaler. Även vi i tornet märker av den tilltagande vinden. Den ligger på från väst och nu märks det att regnet närmar sig. Från norr kommer nu alla grågässen nedflygandes från Djurle myr. Vi hinner också med att se några bläsänder med sina vita magar som går på utsidan av banken i söder. En röd glada kretsar en kort stund över trädridån vid åmynningen. Norrut visar sig ytterligare en brun kärrhök. Den här gången är det en mycket mörk årsunge, en 1K-fågel alltså. Den försvinner långsamt norrut.

 Nu ser vi att regnet är på ingång och vi drar oss mot bilarna. Exkursionen avslutas lite abrupt i förtid men vi har ändå hunnit med att notera 32 arter under förmiddagen. Den största överraskningen blev dock när några gamla elever ringde mig och grattade på födelsedagen. Lika oväntat som roligt!

Ola

 

Höstlikt idag (11 september)  

Det var molnigt och lite kyligt när vi lämnade bilarna i västra kanten av Djurle myr. Men sikten var god så vi kunde se att ringmärkarronny var på plats nere vid Djurle våtmark. Det var verkligen tursamt för oss för nu fick vi en intressant demonstration av ringmärkningsmetoden och en del av dagens fångst.

Fåglarna fångas i s k slöjnät uppsatta mellan käppar, var och ett oftast nio meter långt. Cirka tio sådana nät fanns utplacerade i buskmarken. Vi fick på närhåll se lövsångare, rörsångare, kärrsångare, ärtsångare, svarthätta, talgoxe, järnsparv, sävsparv, bofink och trädpiplärka. Och sist dagens överraskning, en göktyta. På "Fältstationen" vid Djurle våtmark ringmärk ungefär 1500 fåglar per år. Talrikast i märkprotokollen är sävsparv men också törnsångare och rörsångare märks i tresiffriga tal.

 
Göktyta. Foto RY

 

Dags för fikapaus på det lilla berget som tittar upp och ger lite vyer över odlingsmarkerna. Tranor och grågäss sågs, likaså en brun kärrhök. Förutom en ormvråk såg vi inga andra rovfåglar, lite förvånande. Ladusvalor och sånglärkor flög förbi och i kanaler och buskar såg vi grönfink, trädpiplärka och sävsparv. En stenskvätta gäckade oss en stund men sedan visade den sig fint. Senare såg vi ytterligare tre individer som visade sig ännu finare. Vi skrämde också upp bofinkar och två gulärlor från ett obrukat fält. Också ängspiplärka lyfte och flög undan när vi närmade oss bilarna. Korp, kråka och kaja var ytterligare några fågelarter vi kunde notera på dagens utflykt.

Roland

 

Höstdimma (4 september)

Dimman lägrade sig alltmer medan jag stökade undan morgonsysslorna och när vi mötte upp vid Vattentornet var den ganska tät och tjock. Nere på Djurle myr kunde vi ana ett större antal tranor där ute i det gråa töcknet. I går var där drygt 200 tranor på plats men i dag lönade det sig inte att försöka räkna dem. Framme vid fågeltornets parkering väntade Per-Erik på oss. Det var ovanligt tyst när vi steg ur bilarna denna morgon. I går lockade både lövsångare och gransångare flitigt och luften var fylld av sträckande ärlor och svalor. Inte så denna morgon. Det kan skilja mycket mellan olika dagar så här på hösten. Natten hade varit klar och dimman kröp in först efter gryningen. Därför hade det säkert sträckt iväg mycket fågel under natten och kanske också precis i gryningstimmen. Några ärlor hördes och däribland också någon gul sådan. En väldigt ljus ormvråk t.o.m. med en fjällvråksliknande stjärt flög förbi oss och satte sig en kort stund i ett träd ute på betesmarken innan den fortsatte söderut. Den var så ljus att man kunde kalla den en ”Börringevråk”. Från dikeskanten hördes det torra locket från en gulsparv och två grönsiskor flög över våra huvuden. Det var de enda fågelobservationer förutom en förbiflygande ringduva innan vi nådde träddungen nere vid gamla järnvägsbron. Det var dock beklämmande tyst i dungen.

 Till slut bröts tystnaden av några skränande nötskrikor och en flock med bofinkar flög över när vi kom ut på Skyeåkrarna. Några tranor hördes från åkrarna på andra sidan dungen. På ett av ladtaken satt två mörka fåglar, förmodligen två korpar. Vi försökte att smyga oss på tranorna men en koltrast slog larm och fåglarna lyfte. Ute på andra sidan kom det plötsligt två stenknäckar överflygande och en rödhake knäppte tyst från träden bredvid. Över södra delen av Lidhemssjön svävade en havsörn en kort stund innan den försvann bakom trädridån. Bofinkar i toppen på träden och från kvarndungen hördes en nötväcka spotta. Jag tog mod till mig och frågade om det var någon som var fikasugen? Till min stora förvåning var det ingen som protesterade. Vi tog sikte på bilarna men kom givetvis inte så långt. Borta vid bron över Skyeån flög det upp en fågel från vägkanten och satte sig i ett lågt buskage, en hanne svarthätta. Från strandkanten på andra sidan försökte sig en gärdsmyg på att sjunga. Den gav dock upp och övergick till sitt knattrande varningsläte. Från skogen på andra sidan hördes gransångare locka och rödhake knäppa. En trädkrypare kom flygande och slog till på flera trädstammar intill oss. Nu lyckades vi äntligen att ta oss upp på banvallen igen och därmed undvika alltför för många hindrande fågelupptäckter innan vi nådde bilarnas trygghet och fikakorgen.


Grågäss. Foto Ola Bondesson

 Efter fikat kunde vi konstatera att dimman nu lättat helt, solen höll på att bryta genom molnen och att grågässen var på ingång från sin frukost ute på fälten i norr. Sjön fylldes snabbt på med nedfallande grågäss. Det var dock klart mindre med vadare än i går. Det tog ett tag innan Jan hittade de första enkelbeckasinerna. Innan dess hade vi hunnit titta på tre storskarvar, förbiflygande tranor, nio rastande bläsänder och en jagande ung brun kärrhök. En ung skrattmås fick också sin beskärda del av uppmärksamheten. Då kom Eva förfärad upp i tornet och såg att det var fullbelagt. Vi fick skruva ihop oss lite och så kunde hon klämma in sig i sardinburken också. På andra sidan hittade vi en yngre havsörn som satte sig i en trädtopp livligt uppvaktad av kråkor. Nu lyfte den unga brunhöken från marken och kom förbi oss alldeles utanför tornet i långsam flykt söderöver. Så småningom hittade vi några större strandpipare på bankarna på andra sidan. Eva hittade också en kärrsnäppa. Där fanns också lite fler beckasiner och krickor som mest såg ut som orörliga stenar. Från dungen bakom oss lockande lövsångare och en ilsk entita.

 En skogsduva flög förbi oss, uppe i norr skruvade en ormvråk, den unga brunhöken dök upp över skogen på andra sidan och havsörnen slog några lovar. Dock kom den aldrig ut över sjön så grågässen låg stilla kvar och småpratade och morgonens begivenheter ute på fälten. De fick påfyllnng från fälten borta vid Jätsberg och givetvis hade nykomlingarna något nytt att tillföra konversationen. Bläsänderna hade flyttat upp till stranden norr om oss men efter en stund flög de tillbaks till sitt gamla tillhåll ute på sydbankens udde. Jag hittade Evas kärrsnäppa så att alla kunde titta på den lilla pricken med svart mage långt därborta på banken och där landade också en skogsduva för att dricka.

Det började bli dags att avsluta. Vi tog oss tillbaks till bilarna och över skogen öster om oss svävade tre röda glador högt i skyn. Över skogen i norr ytterligare fyra rovfåglar, förmodligen ormvråkar. En trädpiplärka flög norrut över våra huvuden och lockade. Från det ensamma trädet hördes plötsligt leksakstrumpeten, ”tääähhandet” från en talltita. Lika malplacerad som svartmesarna förra veckan. De var faktiskt två som flög över till den stora granen och jag hann få in en av dem en kort stund i kikaren innan den hoppade över på baksidan. Samtidigt upptäckte jag en rovfågel över granen på väg mot oss. Den såg intressant ut, på lite håll trodde jag först att det var en stor falk, då den hade väldigt spetsiga vingar. Den kom mot oss och jag insåg att den var för stor och silhuetten stämde inte med falk. Den bara gled med väldigt framskjutna vingknogar och Jan föreslog fiskgjuse. För en stund när den gled bakom trädet var jag benägen att hålla med honom men det var något som inte stämde. När fågeln var ute på andra sidan om trädet såg jag att den hade lång stjärt med rundade hörn och att den var alldeles för mörk på undersidan för att vara en fiskgjuse. Huvudet var smalt och stack ut tydligt framåt. En bivråk helt enkelt, som inte behagade att slå ett enda vingslag förrän den försvunnit för oss åt söder.

En annorlunda förmiddag var till ända. Fiskgjusen, som matade så sent som i går, var borta tillsammans med gårdagens ensamma fisktärna. Luften var helt tom på svalor som det kryllade av i går och i förgår. Man märker att hösten har anlänt och de tidiga flyttarna börjar att försvinna söderut. Dagens artlista stannade till slut på 45 arter, trots att de arter jag nämnde ovan från gårdagen saknades.

Förhöst 29 aug vid Lidhemssjön (29 augusti)

 

 Fin och mjuk luft när vi samlas vid Vattentornet. I dag är det väsentligt många mer som ansluter här. Det enda som oroar är dimman som begränsar sikten. Det löser sig dock på vägen ner. När vi svänger av in mot Uråsa så bara försvinner dimman och hela Djurle myr ligger öppen och klar. Fantastiskt! Vid fågeltornet ansluter Eva och vi samlas för en liten genomgång av vadarna. Grågäss och tofsvipor flyger fram och tillbaks. Gott om svalor över våra huvuden, främst kvittrande ladusvalor men även hussvalor med sitt torrare läte hörs och ses. Då plötsligt får vi vara med om en av dagens mer oväntade observationer. Upp från diket bredvid hoppar två små fåglar och sätter sig i toppen på en liten gren som sticker upp. Här finns ju inga buskar kvar efter den totala skövlingen av vegetation längsmed banvallen. Det är två svartmesar, helt fel i förhållande till deras vanliga biotop. Alla får möjlighet att studera dem på 10 meters håll och kan se det ljusa bandet i nacken. Bedårande små helt enkelt! Det är sällan man får studera dem på det här viset.

 Från torndungen hördes löv- och gransångare locka. Sädesärlor och gulärlor sträckte. Halvvägs ner till tornet hördes en skogssnäppa vissla och flöjta. Den kom flygande rakt över oss och försvann ut mot Skye. Grönbena jiffade och gluttsnäppa tre-tjuuuade från sjön och från alridån/kvarndungen hördes bivråk. Utanför tornet gick det sex enkelbeckasiner på fint obshåll och snart hade vi även hittat grönbenan. Längs kanten gick det fler enkelbeckasiner och vid en liten udde norr om oss även två brushanar. Fisktärna i plural jagade framför oss och framför dungen på andra sidan av sjön en gammal havsörn. Den försökte att slå en gräsand i luften utan framgång. Den satte sig i träddungen rakt över och strax upptäckte vi också en yngre fågel i en trädtopp en bit bredvid. Spillkråka kriiiade från andra sidan och efter en stund hördes också regnlätet. Fiskgjusen var framgångsrik igen och flög upp med en fisk i klorna mot ungfåglarna bakom oss. Två gluttsnäppor landade på banken söder om oss och gick där tillsammans med två brushanar och en enkelbeckasin. Nedanför tornet observerade vi blåmes, talgoxe och ung lövsångare. Två ljungpipare lyfte från bankarna i norr och drog iväg norröver. I söder häger, skogsduva och ringduva.

 Nu började det att dra i fikatarmen och vi gick tillbaks till bilarna och packade upp. En gulärla flög rakt över oss under fikat och på slutet satte sig en ung ormvråk i en björktopp strax norr om oss. Ute över fältet försvann en ung brun kärrhök över mot åkrarna vid Skye. Vi promenerade ner mot den gamla järnvägsbron och Skyeåkrarna. Innan vi kom fram flög det upp en rödstjärtshona från snåren. Den satte sig i en mindre buske en bit fram så att flera fick möjlighet att se den. Trädpiplärka lockade från träden ner mot sjökanten, en sprucken ton. I ån har det kommit tillbaks lite vatten. På andra sidan flög en ormvråk in i skogen framför oss och längre bort på en jordhög satt ännu en vråk och visade sitt tydliga bröstband, alltså en ormvråk. En större hackspett kom flygande. Därefter en flock med bofinkar. När vi rundade kvarnen kunde vi observera koltrast, rödhake samt höra knattret från en gärdsmyg och skränet från två nötskrikor.

 En lugn, helt vindstilla, och givande morgon/förmiddag hade snabbt ilat fram till 12.30 och det var dags att summera. Artlistan som Jan drog stannade på drygt 40 arter. Några missade han då totalen stannade på 47 arter.

Ola

 

Ett par udda arter idag (28 augusti)  

 Vi har promenerat från parkeringen vid fågeltornet ner till Lidhemssjöns södra del. Från banvallen kunde vi notera två unga gravänder, en art som ses sparsamt i vårt län. Det gäller i ännu högre grad nu fram på höstkanten. På stenarna vilade två storskarvar. Två röda glador seglade omkring över frötallarna i norr. En havsörn seglade över Skyeån och senare såg vi ytterligare en havsörn något närmre. Ett par ormvråkar flög undan, ladusvalor jagade över fältet längs vägen och strax därpå flög en lärkfalk förbi. Den försvann tyvärr allt för fort, den ville vi se mer av!


Sandlöpare. Foto Roland Ylvén

Vid båtplatsen har man god utsikt över gyttjebankarna i sjöns södra del. Många större strandpipare upptäcktes direkt men art nummer två blev en överraskning, sandlöpare. En arktisk art som sällan ses i inlandet, det här var andra fyndet i Tingsryds kommun. De gick fint ganska nära. Här sågs också enkelbeckasin, kärrsnäppa, tofsvipa, gluttsnäppa, brushane och myrspov. 


Större strandpipare. Foto Roland Ylvén

Uppe i norr skrämdes ett par tusen grågäss upp från vattnet när en havsörn kom för nära. En gråtrut tittade lugnt på. Gräsand och kricka sågs på avstånd. Några fisktärnor fiskade ute på sjön.

Stenskvätta, sädesärla och gulärla sågs på avstånd medan en buskskvätta visade sig helt intill. När vi utan framgång letade efter blåhake upptäcktes en jagande tornfalk. Ett par gånger ryttlade den över betesmarken i söder. Ibland hördes ängspiplärka och en gråhäger försvann över Lidhem mot sydost. Tranor ropade och några exemplar gick nära vassen i sydväst.

Roland

 

Fin start på höstens fågelkurs (22 augusti)  

Lite svalt på morgonen men mycket behagligt. Vi valde att promenera från fågeltornets parkering ner till sjöns södra del, ett ställe ofta kallat "båtplatsen vid Lidhem". Här har den låga vattennivån frilagt stora gyttjebottnar som lockar vadare att rasta. Ofta går de hyfsat nära, så gjorde flera större strandpipare och några kärrsnäppor. 


Kustpipare, gluttsnäppa och gråhäger. Foto Bengt Elmquist

Längre bort fanns kustpipare och gluttsnäppor, enkelbeckasiner, tofsvipor och fyra gråhägrar. Ett par tranor stod ute i sjön, tydligt visande hur grund den är. En fiskgjuse fiskade, likaså en fisktärna med hundratals kajor och flera tiotal kråkor uppträdde som vadare ute på gyttjebäddarna. En gransångare med mörka ben hoppade försynt fram i några låga buskar helt nära.


Buskskvätta. Foto Bengt Elmquist

På vägen till båtplatsen kund vi avnjuta rödglador och ormvråkar. Ljungpipare hördes och nära båtplatsen fanns både sten- och buskskvätta. Flera hundra grågäss låg i sjön och en ensam fiskmås stannade till en kort stund vid strandkanten. Några ladusvalor susade förbi och en tornfalk på väg västerut ryttlade en stund över fälten vid Sjölyckorna.


Röd glada, ungfågel. Inte en sliten fjäder! Foto Bengt Elmquist

 


Ormvråk. Foto Roland Ylvén

Vi fick ihop 29 arter på dagens utflykt och många av dem fick vi se bra. Det är trevligt att få göra det!

Roland

 

 

Terminsstart – klar höstluft (21 augusti)

Då var det dags för höstterminens första exkursion, en vadarexkursion till Lidhemssjön. En perfekt dag för fågelskådning. Lite kyligt på morgonen, vindstilla och klar, hög, fin höstluft. Äntligen kan man vara ute och njuta igen efter värmeböljan som startade i början på maj. En ljungpipare flyger över våra huvuden när vi står på parkeringen vid vattentornet. Den vänder runt och kommer tillbaks mot oss, svänger sedan åt höger (väster) från oss sett och plötsligt är det tre fåglar som drar bort mot sydväst. Lilla samlingen i Växjö i dag, halva gänget ansluter vid parkeringen vid Lidhemssjön. På vägen ner ser vi en bivråk strax efter Tävelsås kyrka. Den kommer rakt mot oss och man hinner uppfatta de hängande vingspetsarna, den långa stjärten och avsaknaden av ett bröstband.

 Det har varit en oerhört bra period för vadare i sjön. Torkan har givit rekordlåga vattennivåer och det har bildats stora ytor med dybankar där vadarna kan födosöka. Tyvärr har antalet vadare gått neråt lite under de senaste två dagarna och det var med blandade förväntningar som jag åkte ner till sjön den här morgonen. Skulle det ha fyllt på med nya vadare eller skulle det ha minskat ändå mer? Frågan fick egentligen inte något svar. Det var en del vadare kvar med något nytt och något som saknades. På parkeingen hade man observerat en brun kärrhökshanne innan Växjögänget kom fram. Vi hörde sädesärlor, gulärla och någon trädpiplärka under en mycket kortfattad genomgång av vadargruppen. Sedan var det dags att gå ner till sjön och spana.

 Bland det första vi såg var två enkelbeckasiner, en brushane och några större strandpipare på den närmsta banken söder om oss. Sedan kom någon på att titta ännu närmre och då hittade vi två brushanar alldeles utanför stranden där tornet står. De lyfte snabbt och flög upp en bit norrut längs stranden. Fiskgjusen kom snart med fisk i klorna och försvann bakom oss i riktning mot ungfåglarna. Det var en procedur som upprepades flera gånger under förmiddagen och Tomas fick en bild där gjusen bär på en fångad gädda i klorna. 


Fiskgjuse. Foto Thomas Hedrén

Borta på bankarna utanför ån i sjöns nordände var det som vanligt en hel del vadare. Precis som vanligt så dominerade tofsvipor följda av enkelbeckasiner. De större strandpiparna hade blivit färre och antalet var nu kring 30. Jag lyckades hitta en ung kärrsnäppa, som även några andra kunde se. En viss oro märktes när en ung brun kärrhök kom och lågsniffade över området. Både vadare och krickor lyfte och virvlade runt medan grågässen givetvis var helt opåverkade.

 Några skogsduvor flög fram och tillbaks och ibland landade de i strandkanten nedanför oss. Även ett par gulärlor presenterade sig fint, annars givetvis mest sädesärlor som samlar sig inför flytten. Nu började också grågässen återvända ner till sjön för lunchsiesta efter förmiddagsfikat uppe på åkrarna. En ormvråk skruvade upp lite norr om oss och visade upp V-ställda vingar och ett tydligt bröstband. Ny oro bland vadarna och Lars upptäckte sparvhöken som kom flygandes från bankarna i riktning mot oss. Den slog till en kort stund i kanten på björkdungen söder om oss och kunde avnjutas i kikaren en stund innan den drog vidare mot Skye. Nu var det dags för oss också att dra mot bilarna och fikat ute i solskenet efter att vi blivit skönt avsvalkade i skuggan i fågeltornet.

 En röd glada skruvade upp över alridån längs Skyeån och två fiskgjusar i luften var troligen två ungfåglar som väntade på mat. Fikat slank snabbt ner och vi var redo för ett nytt arbetspass i tornet. Ganska omgående upptäckte vi en havsörn långsamt på väg mot oss. En fågel av ett något yngre märke som vände och gled ut över markerna norr om sjön. Plötsligt så var de två, där storleksskillnaden var påtaglig mellan fåglarna, en mindre hanne och en större hona således. Fåglarna påbörjade lite vänskaplig kuttrasjuflygning uppe i luften. Kanske ett par i vardande. Då de kommit en bit bort så var de plötsligt tre fåglar, ytterligare en hanne visade sitt intresse för honan. Efter ytterligare en stund dök en fjärde havsörn upp, men den visade inget intresse för gruppen på tre utan gled bara rakt över våra huvuden på hög höjd mot öster.

 Ute på bankarna hade det också hänt en del. Vid den närmsta banken i söder gick nu fem brushanar tillsammans, en större hanne och fyra mindre honor. På den bortre banken upptäckte Gunilla två ljungpipare bland vipor och beckasiner. En stund senare upptäckte hon också två starar som först vållade lite huvudbry. Över våra huvuden tjuvvisslade en entita och nedanför oss smäckte en ärtsångare. Avslutningsvis så kom örnen tillbaks österifrån och drog nu stadigt åt väster. De tres gäng dök upp rakt ovanför oss och skruvade sig sedan sakta mot öster. Då skruvade vi ihop våra stativ och summerade dagen till 45 olika fågelarter. Flera fina observationer av havsörnar, fiskgjusar och andra rovfåglar samt också några trevliga vadare rikare. Framförallt kunde vi njuta av den klara och uppfriskande höstluften som gav en tydlig bild utan värmedaller även på de avlägsna dybankarna.

Ola Bondesson

 

 

     
   

OBS

PÅMINNELSE OM DEN NYA 
DATASKYDDSLAGEN GDPR

Den 25 maj började dataskyddsförordningen GDPR att gälla som lag i Sverige och övriga Europa. För att vara med i SUV måste man godkänna att SUV får hantera personuppgifter. 

Har du lämnat ditt samtycke till att SUV får behandla dina personuppgifter?

Om inte tvingas SUV stryka dig ur sitt medlemsregister och du kan inte anmäla dig till någon enda kurs.
Det är därför angeläget att du besvarar den förfrågan du tidigare fått per e-mail eller brev. När vi fått ditt svar kan vi lägga in dig i systemet igen.”