Senioruniversitetet
Växjö

Fågelbokstips

Kalender hösten 2018

Deltagare hösten 2018

Närvarolista

Dessa arter har vi sett!
Kryssade arter 

Lektion 1

Lektion 2

Lektion 3

Lektion 4

 

Hej Tisdag 1 och Onsdag 1!
(10 oktober 2018)

Den 23 oktober respektive 24 oktober är 
utflyktens tema rovfåglar och gäss. 

Vi ska besöka jordbruksområden i Uråsa och Väckelsång, öster om Lidhemssjön. Dessa öppna marker attraherar gäss av olika arter att rasta men också rovfåglar på väg mot sina övervintringsområden.

Under Lektion 4 finns övningsbilder på arter vi kanske kan få se.

 

 

 

OBS

PÅMINNELSE OM DEN NYA 
DATASKYDDSLAGEN GDPR

Den 25 maj började dataskyddsförordningen GDPR att gälla som lag i Sverige och övriga Europa. För att vara med i SUV måste man godkänna att SUV får hantera personuppgifter. 

Har du lämnat ditt samtycke till att SUV får behandla dina personuppgifter?

Om inte tvingas SUV stryka dig ur sitt medlemsregister och du kan inte anmäla dig till någon enda kurs.
Det är därför angeläget att du besvarar den förfrågan du tidigare fått per e-mail eller brev. När vi fått ditt svar kan vi lägga in dig i systemet igen.”
 




Dagens observationer i Växjö kommun

 

Fågelbok på nätet Naturegate  

Fågelläten från hela världen

 

Tips om kikare och appar, läs mer här!


Varfågel. Foto Lars Bernhardson

 


 
 

 


roland.ylven5€telia.com  
0702504147   

ola.bondesson€tele2.se
0706284876   


Observationer i Svenska landskap


Dagens observationer i Växjö kommun

Några av kursdeltagarna har börjat använda Artportalen. 
Tips för att komma igång finns här.

 

 

 

 

Läs rapporter om utflykterna

    Tisdag 1 Tisdag 2 Tisdag 3 Onsdag 1 Onsdag 2    
      21 aug
11 sep

25 sep
28 aug
18 sep

2 okt
4 sep
25 sep

9 okt
22 aug
12 sep

26 sep
29 aug
19 aug

10 okt
   

Fågelbok på nätet
Naturegate
 

Skriv ut tom krysslista
Krysslista

Växjöfåglar
Fåglar i Växjö kn (VFK)

Skåda fåglar
Introduktion till att se på fåglar (pdf)

Fågelgrupper (pdf)

Fåglarnas fysiologi (pdf)

Platser vi besökt
Kartor

Karta över Sverige 
klicka här

Hur använder man kartan?
Klicka här  

Här finns bilder och texter från tidigare kurser

Våren 2015

Hösten 2015

Våren 2016

Hösten 2016

Våren 2017

Hösten 2017

Våren 2018

 

 

 

4. Vi ska besöka jordbruksområden i Uråsa och Väckelsång, öster om Lidhemssjön. Dessa öppna marker attraherar gäss av olika arter att rasta men också rovfåglar på väg mot sina övervintringsområden. Här finns också finkar, kråkfåglar och fälthöns.

Under Lektion 4 finns övningsbilder på arter vi kanske kan få se eller som man kanske bör känna till.

Samling som vanligt vid vattentornet på Teleborg. Man kan också komma till den nedlagda golfklubbens parkering mellan riksväg 27 och Lidhem.

  

 

3. Barrskogens fåglar är svåra att se men det är alltid kul om man lyckas. 

Istället för Kårestad besöker vi Bökebackens naturreservat i Vikensved. Vi ska förhoppningsvis hitta barrskogsmesar, hackspettar och måhända korsnäbbar. Kanske stöter vi upp någon tjäder till och med. Och här finns ju några ugglearter att hoppas på. Sparvugglan är ju den man har störst chans att upptäcka, men chansen är liten! Under Lektion 3 finns övningsbilder att träna på med hjälp av fågelboken.

Det är viktigt med täckande klädsel eftersom älglusflugan annars kan förstöra utflykten för oss. Om det finns alltför många sådana åker vi därifrån och hittar på något annat! Älglusflugan är inte rolig när de blir för många.

Samling som vanligt vid Vattentornet på Teleborg. Det går också att möta upp på parkeringsplatsen vid Bökebackens naturreservat, se kartan. 

 

  

 

2. Kursens andra utflykt handlar om tättingar i jordbruksmarker. Nu i september är många häckande arter fortfarande kvar samtidigt som nordliga arter rastar på väg söderut. Förbered er för utflykten med att studera Lektion 2. Där finns bilder att artbestämma med hjälp av fälthandboken eller Naturegate (se länk till vänster).

Det är blött i markerna så här års så välj klädsel efter det.

 

      

 

1. Höstens första träff handlar om vadare. Kommunens bästa plats för att se vadare är Lidhemssjön, särskilt i år eftersom vattennivån är mycket låg efter sommarens torka. Förbered dig med hjälp av bilderna som finns under Lektion 1.

Samling är som vanligt klockan 07.30 vid parkeringen intill vattentornet på Teleborg. Det går också bra att komma till parkeringen vid fågeltornet vid Lidhemssjön.

    

 

Skön höstdag (10 oktober)

Höstfärgerna har verkligen kommit den senaste veckan. De är dock lite dovt dämpade när vi samlas vid Vattentornet på morgonen. Det är mulet och lite dis i luften men det känns att värmen är på gång. En rödvingetrast flyger över med sitt sugande sträckläte, kajorna har vaknat liksom koltrasten. 


Foto Bengt Elmquist

Det blev mycket ändringar i programmet inför den här exkursionen och vi är fem som samlats uppe på parkeringen. Övriga plockar vi upp längs vägen och till slut är vi alla samlade på parkeringsplatsen vid Lilla Attsjön. Det här är inte något idealiskt exkursionsmål på hösten, ganska tomt i sjön och så småningom kan vi se lite gräsänder samt tre sångsvanar. Redan före parkeringen möts vi av dagens art, nötskrikan, som är i full färd med att proviantera inför hösten. Fåglarna far kors och tvärs i luften, än på väg att hamstra och än på väg att gömma sin skörd. Ett ”vautaus” hörs också från skogen, det är få som kände till det småländska namnet på spillkråka. Jag var helt ensam att veta att nötskrikans småländska namn är ”pärnaskriiia” eller ibland kan man ju höra ”pääähskriia”.


Attsjö. Foto OB

 När vi följer vägen bort mot det andra fågeltornet hör vi först en gärdsmyg sjunga en bit in i skogen. Berg/bofink flyger förbi och så hörs en rödvingetrast. Den kommer flygande över oss och vi kan se den korta stjärten. Strax efter sätter sig en dubbeltrast i toppen på en torraka. Tyvärr var ingen av oss beredda med kameran. Fågeln sitter en kort stund, raspar sedan till och flyger iväg. Sätter sig skymd från oss men vi hör flera gånger det raspiga flyktlätet som den även använder sittandes. I kröken kommer först gräsänderna neddimpandes från norr, kanske kommer de från Attsjön någon kilometer bort. En gulsparvs lätt torra, lite ihåliga kontaktläte hörs och den hoppar så småningom fram ur buskaget men sticker då genast vidare ut över sjön. Det tydligt torra, lite försynta knäppandet från en rödhake hörs men vi får aldrig syn på fågeln. Efter kröken hör vi sångsvanarna. Först kommer en ensam fågel flygande och den försvinner norrut i riktning mot Attsjön. Sedan kommer två fåglar till trumpetandes och de svänger runt och landar sedan i sjön igen.


Sångsvan. Foto OB

 Dags för fika i vindskyddet och nästan alla kryper in och sätter sig då vinden är lite kylig. Själv sitter jag på kanten och hör en större korsnäbb flyga över. Bengt, som också sitter på förstutrappan, upptäcker en ormvråk som kommer lågt över skogen och drar mot söder nära oss. Många hinner ut ur vindskyddet och får en glimt av fågeln när den glider bort på lätt V-ställda vingar. Inspektion av fågeltornet och nu börjar det dra i molnen, blåa stråk börjar att bli synliga och på Attsjö by var det för en kort stund spotlight. Vi fortsätter bort till parkeringsplatsen för det här tornet, så att man får se den och vet lite hur man gör för att komma hit. Där är också lite öppet och nu spricker det ordentligt i molntäcket, värmen strömmar mot en när solen börjar att få grepp om tillvaron. Nötskrikorna är lika flitiga här. Kerstin upptäcker en ny ormvråk på lite högre höjd som snurrar något varv innan den börjar att glida bort söderut. Vi kan notera det trubbiga huvudpartiet och den ganska korta stjärten. På undersidan kan man på dräkten se att det inte är en fjällvråk. Bengt hittar en ny rovfågel som snabbt drar förbi oss. Man hinner mest att se bakändan på den men det är en sparvhök som även den tar sikte på sydligare breddgrader.

 På vägen tillbaks till bilarna hör vi två olika gärdsmygar knattra (varningsläte). En flock med sju-åtta starar drar snabbt mot sydväst över sjön. Spillkråkorna från parkeringen har flyttat lite på sig och möter oss. En oansenlig lätt brunaktig fågel med ljusare undersida sätter sig på en tallgren. Observationen blir kort men troligen är det en ängspiplärka, tyvärr är den tyst när den flyger bort. Flera dagfjärilar är i farten i värmen tillsammans med trollsländor. Mest uppmärksamhet väcker den vackra lilla mindre guldvinge som sitter på vägen för en stund. Vi noterar också den vita rovfjärilen och vid Vattentornets parkering även en citronfjäril, en härligt gul hanne.


Mindre guldvinge. Foto Bengt Elmquist

 Sista stopp blir på vägen som går ner mot tornet där vi fikade. Efter lite trafikkaos kan vi komma ut ur bilarna och spana en stund. Här är lite öppna fält och man står ganska högt så att man ser ner mot Attsjö by och anar Lilla Attsjön. Nötskrikorna fortsätter sitt ivriga hamstrande och fladdrar fram och tillbaks framför oss. Några flockar med bo/bergfink drar över och också några ängspiplärkor. En korp flyger förbi och på långt håll hittar jag en kretsande ormvråk. Den håller sig mer över byn och verkar inte att vara på sträck. Nötväcka spottar från träden bredvid oss och på håll hör vi gröngölingens fallande skratt. Det får bilda avslutning på en härlig höstdag med fantastiska färger. Artlistan stannade på blygsamma 29 arter och det blev inte riktigt den artsammansättningen som vi kanske hoppats på från början när exkursionen planerades.

Ola

 

Ändrade planer  (9 oktober)

Jag missade älgjakten med en vecka så besöksmålet ändrades från skogarna vid Kårestad till Lilla Attsjön. Mulet, svag/måttlig vind, plus 10 och uppehåll måste betraktas som ganska vanliga förutsättningar för skådande i oktober. Ett gäng skator drog sig norrut över skogarna men återkom någon timme senare. Nötskrikor transporterade ekollon från byn till vinterförråden ute i skogen.

I sjön låg två sångsvanar, några krickor och ett tiotal gräsänder. Senare, då en adult havsörn gled in över sjön, lyfte änderna och nu i sällskap med uppåt tio bläsänder. En ormvråk landade och kunde studeras från ett hyggligt avstånd. Över sjön upptäcktes en ung blå kärrhök, mest tecknad i mörkbrunt men med en vit fläck över stjärten på ryggsidan. Den sågs lite då och då och vid något tillfälle helt nära.


Blå kärrhök. Foto RY

Vid ett par tillfällen flög en sparvhök förbi och på lite längre avstånd sågs fjällvråk vid två tillfällen. Vi gick förbi fågeltornet på östra sidan, svängde vänster och hittade en fikaplats uppe vid vändplanen. Några kungsfåglar visade sig nära och en större hackspett hördes, likaså en gärdsmyg. Vi hörde också en domherre som vi senare på tillbakavägen kunde se fint.


Varfågel. Foto Lars Bernhardson

Nära det östra tornet jagade en varfågel. Den kunde vi avnjuta på nära håll. Några av oss fick se och höra svartmes och trädkrypare. När vi kom tillbaka till bilarna kom en grupp rödvingetrastar som landade kort i en björk innan de drog vidare. Andra arter under dagen har varit gröngöling, korp, kaja och ringduva.

 

Roland

 

Höstskog  (2 oktober)

Några plusgrader på morgonen men inte frost på bilrutan som förra tisdagen. Man skymtar lite av solen när jag kör upp till mötesplatsen vid Vattentornets parkering. Där kan vi påbörja dagens artlista – kaja, nötväcka och koltrast. När vi svänger in mot Kårestad har solen försvunnit och en blekgrå dimma har tagit vid. Någon mer sol blir det inte denna dag. Några regnstänk får vi på oss under exkursionen men det är knappt märkbart. Det är vindstilla och goda möjligheter för att hitta en del fågel. På grusvägen ser den första bilen en orrtupp på vägen och framme vid parkeringen kan vi höra orrar spela på avstånd. Vid parkeringen kan vi notera det försynta tisslande och tasslandet av kungsfåglar och en knattrande gärdsmyg. Grönsiska flyger över och det gemytliga puttrandet från tofsmesar hörs. Leksakstrumpeten talltita ”täähhaar” ganska nära oss och en talgoxe hånskrattar. Pjuuhhande bofinkar flyger över och längre bort hörs flyktlätet från en spillkråka. Jag tycker mig också höra en korsnäbb och lite längre bort den mjuka visslingen från domherre.

 Vi tar på ryggsäckarna och följer skogsvägen söderut. Vid nästa stopp hörs kjycket från en större hackspett. Tofsmesarna är också närmre och några större korsnäbbar flyger över. Skränet från nötskrikor hörs tillsammans med lockande grönsiskor, överflygande bofinkar och en försynt svartmes. Sånglärka flyger över, lite annorlunda så här inne i skogen. Lite längre fram hör vi det torra knäppandet från rödhake och korsnäbbarna är aktiva på håll. När vi svänger in på skogsvägen norrut lyfter några stora trastar från vägkanten och flyger in i skogen, dubbeltrastar. En nötskrika ”dansar” över vägen och in i skogen på andra sidan. Framme vid parkeringsplatsen letar vi upp en gruppering med lämpliga stenar för fikat. Mossbeklädda, ”mjuka” och inbjudande. Där slår vi oss ner och packar upp dagens färdkost. Någon har inte hunnit med att göra äggmackan medan andra sitter och njuter av dem. Själv har jag laddat min matlåda med köttbullsmacka!

 Lite fågel blir det under fikat. Ängspiplärkor med sitt ”visst, visst” flyger över. Bofinkar och en kväkande bergfink följer tillsammans med en lågsniffande koltrast. Den större hackspetten hörs igen. När vi kommer tillbaks upp på vägen flyger en större korsnäbb över men sätter sig tyvärr inte på synligt håll. Vi får tillfälle att diskutera hur man skiljer större och mindre korsnäbb åt på lätet. Det lite dovare och mer metalliska locket från större och det lite vassare, spetsigare kjyypp från den mindre. Fågelguidens app kan spela upp lätena för oss, bra! På vägen tillbaks kan vi repetera de flesta lätena, den som håller sig mest anonym är svartmesen. En tofsmes hoppar ut på en gren lågt över marken alldeles framför oss. Mötet är dock kort som det ofta blir med skogsmesarna.

 På vägen hem stannar vi till vid Långö. På det plöjda fältet söder om husen springer det två dubbeltrastar och tillsammans med dem en rödvingetrast. Bofinkar och bergfinkar flyger också upp och sätter sig i träden bredvid för att sedan snabbt söka sig tillbaks till åkern. Två ringduvor flyger förbi i Kårestad och i dammarna vid Sankt Sigfrid kan vi komplettera dagens artlista med gräsand och gråhäger. På Kampen sitter 4 skator i vägkanten och kalasar på en överkörd kanin. Det blir sista nytillskott på artlistan för dagen som stannar på 28 arter. Det kan nog kallas för en normal utdelning i höstskogen. En dag utan en enda vadare, måsfågel eller sångare. De sistnämnda har nu i stort sett lämnat oss för sydligare breddgrader.  

Ola

 

Vi slapp i alla fall regnet (26 september)

Frisk till hård byig vind från väster gjorde dagens skådande mycket fågelfattigt. Det var nästan omöjligt att höra några tunna försynta läten med vindens störande bakgrundsljud.

En korp passerade snabbt förbi i medvinden. Samtidigt hördes en lockande kungsfågel som vi efter en stunds sökande upptäckte intill oss. Strax efteråt passerade ett tjugotal mindre korsnäbbar men tyvärr for de bort utan att stanna till. 

En trolig tjäderhöna promenerade snabbt över vägen men bara en av oss hann se den. Den sågs nära gårdagens misstänkta järpobservation men dagens fågel var för stor för att vara en järpe. Skogens fåglar är inte lätta att studera.

Vi hörde talgoxe vid ett par tillfällen, en hackspett förblir obestämd, två ringduvor och några förbiflygande bofinkar blev övriga fågelarter idag.

Men några kantareller skördades, fikat smakade bra och motion är alltid hälsosamt så jag tror att vi var ganska nöjda med utflykten. Och vi slapp regnet.

Roland

 

Frost på morgonen (25 september)

Kallt på morgonen, vindstilla och helt fantastiskt. Vi körde upp genom Kårestad och vidare några kilometer. Här finns helt obebyggda skogsområden på åns västra sida. Det är ju produktionsskogar med hyggen och gallrad skog men längs den lilla vägen vi gick känns skogen lite mer naturlig med en del gamla imponerande tallar.


Rödhake. Foto Torgil Toft

En orre spelade på stort avstånd i nordost, den trodde väl att det är april nu. Dagslängden är ju ungefär densamma. Fågellivet är ju annars sparsamt i den här biotopen men vi fick fina närkontakter med talltita, tofs- och svartmes. Också kungsfågel, rödhake, nötväcka och blåmes sågs bland träden. Större hackspett, korp, nötskrika och mindre korsnäbb flög förbi. 


Svartmes. Foto Torgil Toft

Dagens kanske mest spännande fågel förblir obestämd men vi misstänker att det var en järpe. Vi hörde det så typiska brrrrmm-vingljudet då den snabbt flög iväg. Några såg en kråk/kajstor fågel med gråbruntonad dräkt. Morkullan är nog den art som ligger närmast till att förväxla den med men den är ju brun utan grått. 

Efter lite krånglig terräng nådde vi fram till Kårestadsån där Lars upptäckte ett bestånd av safsa eller kungsbräken som den också kallas. Det är en meterhög ormbunke som trivs längs åstränder. Fikat intogs i solskenet medan vattnet hördes brusa en liten bit bakom oss.


Ormvråk. Foto Torgil Toft

Två dubbeltrastar flög lockande över oss och strax därpå kretsade fyra ormvråkar högt över skogen. Senare kom ytterligare fem exemplar. Bofink, grönsiska och minst en bergfink hördes också. Inte så många arter på dagens utflykt men flera är intressanta.

Roland

 

Rovfågeldag (25 september)

 Sol från klarblå himmel, fullmåne under natten, temperaturen dippar mot noll. Det är tungt att skrapa rutan på bilen, isen sitter i och skrapan måste tryckas i hårt. Den första frosten är ett faktum och man börjar få vintervibbar. När vi parkerat bilarna på den lilla avtagsvägen ute på Djurle och går ut känns bara en stilla vind dra genom den klara, friska luften. Perfekt!!

 De första fåglarna är ängspiplärkor och finkar. Vi hittar bofink, bergfink och grönfink i buskarna intill oss, De pendlar nervöst mellan buskar, träd och fält. Ingen ringmärkare på plats så vi håller oss till vägarna. När jag spanar ut över myren hittar jag en jagande blå kärrhök. Fågeln är först en bit bort men kom närmre oss för att sedan försvinna bakom buskridån. Snabb förflyttning framåt för att eliminera buskridåns inflytande på vår sikt. Lyckat och snart ser vi fågeln jaga lågt över fälten igen. Den är på småfågeljakt och stöter hela tiden fåglar som flyger upp framför den. Det är en ungfågel vilket man ser på de mörka armpennorna på vingundersidan. Fågeln flyger fram och tillbaks och försvinner slutligen söderut på myren.

 Sädesärla flyger över och vi hör dagens första sånglärkor ”drilla” i skyn. Från en buske bredvid oss hörs det sugande locklätet från en sävsparv, flera gånger och tydligt. På en lada långt i nordväst sitter en ormvråk som tar en sväng ner på marken och upp på samma taknock igen. På nocken på nästa lada ser det först ut som där sitter ännu en rovfågel men det visar sig vara en knöl på en björk bakom. Vid dungen norr om oss upptäcker Lennart en rovfågel. Jag hinner få in den i handkikaren innan den försvinner in bland träden och det ser ut att vara en sparvhök. Österut upptäcker Håkan två fåglar på väg norrut. Den första är en helsvart korp men fågeln efter är lite mindre. Långstjärtad och med spetsiga vingar avslöjar den sig som en tornfalk. Det blir ändå tydligare när den också ställer sig att ryttla en bit från oss. Den jagar lite men flyger sedan bort till dungen för att sätta sig. Då blir den attackerad av en annan fågel som jag inte hinner med att se. På beskrivningen kan man dock anta att det var sparvhöken som blev irriterad på besökaren. Tornfalken sitter emellertid kvar.

 Vi börjar gå fram närmre dungen och tornfalken och den sitter snällt kvar. Nu syns den verkligt fint i tubkikaren och vi kan avancera ytterligare en bit närmre fågeln. På ett dött träd i sydost sitter en ormvråk som lättar och glider bort söderut över myren. När jag följer den kommer ytterligare en tornfalk flygande. Den fortsätter söder- och västerut innan den ställer sig att ryttla. Strax efter upptäcker vi ytterligare en ryttlande tornfalk. Nu är det alltså minst tre falkar i aktion och vi kan titta på de två ryttlande fåglarna i tubkikarna. Steglitsor flyger förbi bland finkarna kring oss, men det är nog bara jag som uppfattar deras kvittrande. En vit bil kommer körande på vägen bakom oss och Pelle pratar med chauffören. Fågelskådare, som varit nere vid Lidhemssjön och sett de två ägretthägrarna plus en dvärgbeckasin.

 Vi svänger in på vägen ner mot pumphuset och riktning idrottsplatsen. Nu lyfter tornfalken när vi kommer inom synhåll från den och flyger ut över myren. Även den ställer sig fint ryttlande och kan beskådas. Mycket finkar och ängspiplärkor lyfter från fälten runt omkring oss. Sånglärkor drillar och vi lyckas få syn på en högt upp i det blå. Håkan upptäcker en rovfågel som jagar bland småfåglarna ute på fälten norr om oss. Den fångar något och kommer flygandes med en småfågel i klorna mot oss. Den passerar på nära håll och flyger in i den kända dungen. Det är sparvhöken som varit ute en runda och vi kan jämföra dess mörkbruna ovansida med tornfalkens ljusare brun samt även notera de runda, korta vingarna. Nu skulle man givetvis ha slängt upp kameran men som alltid så hinner man inte riktigt med.


Tornfalk. Foto Lars Bernhardson

 En del har funderat på fika länge när jag för saken på tal och protesterna är få när vi svänger om och går tillbaks mot bilarna. Inte mycket fågel som avbryter oss på vägen ner till bilarna. Vid busken söder om bilarna var det mycket fågel på morgonen och vi går ner dit för att spana lite. Sprucket lockläte från trädpiplärka hörs tillsammans med ängspipens vassa ton. Från skogen intill oss hörs skränet från nötskrikor. Ormvråk vid en av ladorna i sydost, den landar i det höga gräset och försvinner. Håkan upptäcker en rovfågel i granen strax intill oss. Det är en stenfalk som helt i skymundan smugit upp och satt sig i toppen. Fantastiskt vacker i tubkikaren och nu hinner man med även lite bilder. Vi ser hur mycket mörkare brun den är än tornfalkarna. Det är förmodligen en hanne då den är väldigt liten. En skata attackerar och falken ger sig iväg ut över myren i snabbt tempo. De spetsiga vingarna är uppenbara. Mycket bra obs innan fikat.


Stenfalk och skata. Foto OB

 


Stenfalk. Foto OB

 Det intar vi i fågeltornet i Lidhemssjön dit vi förflyttar oss. Det första vi ser när vi kommer upp är en av ägretthägrarna på andra sidan. Jämte den står en grå häger som jämförelse och Lars tycker att ägretten är lite större. Vi fikar i skift så att alla får chans att sitta. Det är mycket tofsvipor på bankarna på andra sidan och bland dem gott om enkelbeckasiner. Jag hittar också en brushane. Nedanför tornet går det mer enkelbeckasiner och till slut hittar vi också en brushane även här. Dags att fika för mig men det blir inte mycket lugn och ro. Pelle hittar en gråtrut som lyser vit ute i sjön. En ladusval drar förbi, kanske höstens sista? Sigvard hittar en vadare på andra sidan och det är en av brushanarna. Söder om oss skruvar två ormvråkar upp och glider ut över sjön. Jag hittar ett par skruvande sparvhökar framför dem och lite längre bort en skruv av ormvråkar. Det är minst 15 fåglar som funnit en termikbubbla som bär dem uppåt innan de börjar sträcka bort mot sydväst. Norr om oss kretsar en röd glada upp. Bakom den hittar jag ytterligare sex-sju ormvråkar i skruv. En stund senare är det en annan röd glada i skruv med tre ormvråkar rakt över oss.

 Nu börjar gässen komma ner från fälten till sjön. I dag är det inte så många som kommer ner i riktning från Djurle myr. Öster om oss hör vi ropande tranor och efter en stund dyker den första flocken upp. Det blir ett par flockar som drar över mot sydväst. Nu börjar kylan tränga genom där vi står i skuggan i fågeltornet och vi drar oss ut på parkeringsplatsen och den värmande solen. I norr hittar jag en stor kretsande rovfågel. Det är en yngre havsörn som försvinner in bakom skogsdungen vid Sjölyckorna. Efter en stund upptäcker Lennart den igen och alla får möjlighet att spana in den. Bakom örnen är det fler rovfåglar på gång och en av dem är ytterligare en tornfalk som drar förbi. En större hackspett guppar över oss på väg mot Sjölyckorna. Dagens avslutning blir magnifik då alla gässen från Skye kommer flygandes rakt över våra huvuden. I perfekt ljus blinkar de mot oss från skyn. Mängden är stor, säkert tusen gäss som passerar rakt över oss i våg på våg innan de landar nere i sjön. Det känns som en mycket bra dag ute i fält. Perfekt höstväder med begynnande höstfärger och 39 arter noterade i protokollet.

Ola

 

Varmt idag också (19 september)

Mest sol och över tjugo grader också idag. Vi hade tyvärr ingen ringmärkningsverksamhet att besöka men vi tog en promenad på vägar och längs åkerkanter. Fika på bergknallen ingick förstås också.


Stenskvätta. Foto RY

Dagens fågel måste vi nog utse stenskvättan till att vara, vi såg den lite varstans.Sånglärkor och ängspiplärkor stöttes också upp på olika ställen. Bofinkarna börjar flockas och bland dem fanns både bergfink och grönfink. Några hämplingar visade sig bra i ett torrt träd medan gulsparvarna var lite mer flyktiga. Från skogen hördes gröngöling och strax därpå flög en tamduva förbi. Enstaka ringduvor gjorde också det.

Några ladusvalor for förbi och en sparvhök med byte likaså. Från vassiga kanaler hördes en och annan sävsparv. Två ormvråkar lekte ovanför ladorna och en eller kanske två röda glador kretsade nära och fint. Över fälten jagade en brun kärrhök. Den satte sig en stund så att vi kunde se den i tubkikaren. Tranor och grågäss flög förbi på väg mot sina betesmarker eller till Lidhemssjön.

Roland

 

Ännu en dag med fint väder (18 september)    

Härligt höstväder, kanske lite för varmt, idag. Vi hade tur eftersom ringmärkning pågick nere vid Djurle våtmark och minsann hade Ronny nyss fångat dagens andra blåhake när vi kom fram. En hona lite mer diskret tecknad men stjärtpennornas brunorange visades tydligt. Andra fångade fåglar vi fick se var gärdsmyg, gransångare och sävsparv.


Blåhake. Foto Torgil Toft

Vi fikade på bergknallen som ju ger god utsikt över fälten. I buskarna intill fanns bo-, grön- och bergfinkar. Två bruna kärrhökar och en blå kärrhökshanne sågs, likaså röd glada och ormvråk. En tornfalk visade sig fint vid flera tillfällen. En flock grågäss som kom rakt emot oss demonstrerade tydligt sin vita vingframkant. Tranor sågs också.


Stenskvätta. Foto Torgil Toft

På och intill fälten kunde vi studera flera stenskvättor men också tre buskskvättor. Flera ängspiplärkor och sånglärkor flög upp framför oss och trädpiplärka hördes och sågs. Uppe vid bilarna sågs gulsparv och en spillkråka hördes. En trevlig dag med intressanta fåglar och ett fint väder.

Roland

Höstkänningar (12 september)  

 Lite gråmulet och en tydlig västlig vind när vi samlas vid Vattentornet, dock ingen nederbörd i luften. Höstkänslan finns där. På vägen ner en glada kretsande över Djura Nöbbele. Christer väntar på oss nere på busshållplatserna. När vi krånglat in bilarna på parkeringsvägen nere på Djurle myr så känns det ändå mer som regn i luften. Fast vi klarar oss under nästan hela utflykten, endast regnstänk känns då och då. I luften hörs trädpiplärkor och bofinkar. En gulsparv låter höra sitt torra läte och sätter sig i en buske söder om oss i ”motljus”. Vi kan dock lägga märke till hur stor den är. Uppe på åkrarna i norr dominerar en gödselspridare. Ute över myren hittar vi en rovfågel. Det är en subadult brun kärrhökshanne som glider fram på sitt karakteristiska sätt lågt över marken. Efter konsultation visar det sig vara en 2K-fågel. Det vill säga att den föddes förra sommaren. Många av de yngre fåglarna blir kvar i Afrika och flyttar inte upp hit. Därför är det inte så ofta man ser en sådan individ här.

 Vi följer vägen uppåt och svänger ner mot pumphuset. På vägen hinner vi med att titta på bofink och trädpiplärka i tuben. På en av ladorna sitter en korp fint och en stund senare har den fått sällskap av en ormvråk. På den sistnämnda kan man studera det tydliga ljusa bröstbandet. Stora grupper av grågäss står på åkrarna och flyger en hel del fram och tillbaks. På andra sidan kanalen kan vi skymta en stor flock med betande tranor. Sånglärkor flyger över våra huvuden med sitt knastrande, rullande flyktläte. Stora flockar med framförallt kajor men även kråkor på åkrarna och bland dessa flyger också skogs- och ringduvor. Korparna är uppe en sväng och visar upp hur stora de är. Bland småfåglarna som rör sig omkring oss märks ladusvala, ängspiplärka, sädesärla, gulärla, grönsiska och sävsparv. I våra huvuden börjar det nu röra sig tankar om vad som kallas fika. Marschen tillbaks till bilarna går därför ganska snabbt. Vi beslutar att försöka oss på ett besök vid Lidhemssjön också för att se om ägretthägrarna är kvar.

 När vi stiger ur bilarna plöjer det en traktor på åkern bredvid och över den hänger en yngre havsörn. Den är flitigt uppvaktad av en flock med kajor och även en flock med tofsvipor är uppe och flyger. I tornet blir det nu trångt men vi lyckas pussla ihop fikaplatserna och kör lite i skift. Arne hittar tre havsörnar som sätter sig i träddungarna på andra sidan sjön. Flera unga skrattmåsar och fiskmåsar kommer och landar nedanför tornet i sjön. Det blir mycket fina möjligheter att studera skillnaderna mellan dem. Den västliga vinden har ökat och det rapporteras om mycket havsfågel på Västkusten, både gulnäbbad lira och storlabb pips ut från flera lokaler. Även vi i tornet märker av den tilltagande vinden. Den ligger på från väst och nu märks det att regnet närmar sig. Från norr kommer nu alla grågässen nedflygandes från Djurle myr. Vi hinner också med att se några bläsänder med sina vita magar som går på utsidan av banken i söder. En röd glada kretsar en kort stund över trädridån vid åmynningen. Norrut visar sig ytterligare en brun kärrhök. Den här gången är det en mycket mörk årsunge, en 1K-fågel alltså. Den försvinner långsamt norrut.

 Nu ser vi att regnet är på ingång och vi drar oss mot bilarna. Exkursionen avslutas lite abrupt i förtid men vi har ändå hunnit med att notera 32 arter under förmiddagen. Den största överraskningen blev dock när några gamla elever ringde mig och grattade på födelsedagen. Lika oväntat som roligt!

Ola

 

Höstlikt idag (11 september)  

Det var molnigt och lite kyligt när vi lämnade bilarna i västra kanten av Djurle myr. Men sikten var god så vi kunde se att ringmärkarronny var på plats nere vid Djurle våtmark. Det var verkligen tursamt för oss för nu fick vi en intressant demonstration av ringmärkningsmetoden och en del av dagens fångst.

Fåglarna fångas i s k slöjnät uppsatta mellan käppar, var och ett oftast nio meter långt. Cirka tio sådana nät fanns utplacerade i buskmarken. Vi fick på närhåll se lövsångare, rörsångare, kärrsångare, ärtsångare, svarthätta, talgoxe, järnsparv, sävsparv, bofink och trädpiplärka. Och sist dagens överraskning, en göktyta. På "Fältstationen" vid Djurle våtmark ringmärk ungefär 1500 fåglar per år. Talrikast i märkprotokollen är sävsparv men också törnsångare och rörsångare märks i tresiffriga tal.

 
Göktyta. Foto RY

 

Dags för fikapaus på det lilla berget som tittar upp och ger lite vyer över odlingsmarkerna. Tranor och grågäss sågs, likaså en brun kärrhök. Förutom en ormvråk såg vi inga andra rovfåglar, lite förvånande. Ladusvalor och sånglärkor flög förbi och i kanaler och buskar såg vi grönfink, trädpiplärka och sävsparv. En stenskvätta gäckade oss en stund men sedan visade den sig fint. Senare såg vi ytterligare tre individer som visade sig ännu finare. Vi skrämde också upp bofinkar och två gulärlor från ett obrukat fält. Också ängspiplärka lyfte och flög undan när vi närmade oss bilarna. Korp, kråka och kaja var ytterligare några fågelarter vi kunde notera på dagens utflykt.

Roland

 

Höstdimma (4 september)

Dimman lägrade sig alltmer medan jag stökade undan morgonsysslorna och när vi mötte upp vid Vattentornet var den ganska tät och tjock. Nere på Djurle myr kunde vi ana ett större antal tranor där ute i det gråa töcknet. I går var där drygt 200 tranor på plats men i dag lönade det sig inte att försöka räkna dem. Framme vid fågeltornets parkering väntade Per-Erik på oss. Det var ovanligt tyst när vi steg ur bilarna denna morgon. I går lockade både lövsångare och gransångare flitigt och luften var fylld av sträckande ärlor och svalor. Inte så denna morgon. Det kan skilja mycket mellan olika dagar så här på hösten. Natten hade varit klar och dimman kröp in först efter gryningen. Därför hade det säkert sträckt iväg mycket fågel under natten och kanske också precis i gryningstimmen. Några ärlor hördes och däribland också någon gul sådan. En väldigt ljus ormvråk t.o.m. med en fjällvråksliknande stjärt flög förbi oss och satte sig en kort stund i ett träd ute på betesmarken innan den fortsatte söderut. Den var så ljus att man kunde kalla den en ”Börringevråk”. Från dikeskanten hördes det torra locket från en gulsparv och två grönsiskor flög över våra huvuden. Det var de enda fågelobservationer förutom en förbiflygande ringduva innan vi nådde träddungen nere vid gamla järnvägsbron. Det var dock beklämmande tyst i dungen.

 Till slut bröts tystnaden av några skränande nötskrikor och en flock med bofinkar flög över när vi kom ut på Skyeåkrarna. Några tranor hördes från åkrarna på andra sidan dungen. På ett av ladtaken satt två mörka fåglar, förmodligen två korpar. Vi försökte att smyga oss på tranorna men en koltrast slog larm och fåglarna lyfte. Ute på andra sidan kom det plötsligt två stenknäckar överflygande och en rödhake knäppte tyst från träden bredvid. Över södra delen av Lidhemssjön svävade en havsörn en kort stund innan den försvann bakom trädridån. Bofinkar i toppen på träden och från kvarndungen hördes en nötväcka spotta. Jag tog mod till mig och frågade om det var någon som var fikasugen? Till min stora förvåning var det ingen som protesterade. Vi tog sikte på bilarna men kom givetvis inte så långt. Borta vid bron över Skyeån flög det upp en fågel från vägkanten och satte sig i ett lågt buskage, en hanne svarthätta. Från strandkanten på andra sidan försökte sig en gärdsmyg på att sjunga. Den gav dock upp och övergick till sitt knattrande varningsläte. Från skogen på andra sidan hördes gransångare locka och rödhake knäppa. En trädkrypare kom flygande och slog till på flera trädstammar intill oss. Nu lyckades vi äntligen att ta oss upp på banvallen igen och därmed undvika alltför för många hindrande fågelupptäckter innan vi nådde bilarnas trygghet och fikakorgen.


Grågäss. Foto Ola Bondesson

 Efter fikat kunde vi konstatera att dimman nu lättat helt, solen höll på att bryta genom molnen och att grågässen var på ingång från sin frukost ute på fälten i norr. Sjön fylldes snabbt på med nedfallande grågäss. Det var dock klart mindre med vadare än i går. Det tog ett tag innan Jan hittade de första enkelbeckasinerna. Innan dess hade vi hunnit titta på tre storskarvar, förbiflygande tranor, nio rastande bläsänder och en jagande ung brun kärrhök. En ung skrattmås fick också sin beskärda del av uppmärksamheten. Då kom Eva förfärad upp i tornet och såg att det var fullbelagt. Vi fick skruva ihop oss lite och så kunde hon klämma in sig i sardinburken också. På andra sidan hittade vi en yngre havsörn som satte sig i en trädtopp livligt uppvaktad av kråkor. Nu lyfte den unga brunhöken från marken och kom förbi oss alldeles utanför tornet i långsam flykt söderöver. Så småningom hittade vi några större strandpipare på bankarna på andra sidan. Eva hittade också en kärrsnäppa. Där fanns också lite fler beckasiner och krickor som mest såg ut som orörliga stenar. Från dungen bakom oss lockande lövsångare och en ilsk entita.

 En skogsduva flög förbi oss, uppe i norr skruvade en ormvråk, den unga brunhöken dök upp över skogen på andra sidan och havsörnen slog några lovar. Dock kom den aldrig ut över sjön så grågässen låg stilla kvar och småpratade och morgonens begivenheter ute på fälten. De fick påfyllnng från fälten borta vid Jätsberg och givetvis hade nykomlingarna något nytt att tillföra konversationen. Bläsänderna hade flyttat upp till stranden norr om oss men efter en stund flög de tillbaks till sitt gamla tillhåll ute på sydbankens udde. Jag hittade Evas kärrsnäppa så att alla kunde titta på den lilla pricken med svart mage långt därborta på banken och där landade också en skogsduva för att dricka.

Det började bli dags att avsluta. Vi tog oss tillbaks till bilarna och över skogen öster om oss svävade tre röda glador högt i skyn. Över skogen i norr ytterligare fyra rovfåglar, förmodligen ormvråkar. En trädpiplärka flög norrut över våra huvuden och lockade. Från det ensamma trädet hördes plötsligt leksakstrumpeten, ”tääähhandet” från en talltita. Lika malplacerad som svartmesarna förra veckan. De var faktiskt två som flög över till den stora granen och jag hann få in en av dem en kort stund i kikaren innan den hoppade över på baksidan. Samtidigt upptäckte jag en rovfågel över granen på väg mot oss. Den såg intressant ut, på lite håll trodde jag först att det var en stor falk, då den hade väldigt spetsiga vingar. Den kom mot oss och jag insåg att den var för stor och silhuetten stämde inte med falk. Den bara gled med väldigt framskjutna vingknogar och Jan föreslog fiskgjuse. För en stund när den gled bakom trädet var jag benägen att hålla med honom men det var något som inte stämde. När fågeln var ute på andra sidan om trädet såg jag att den hade lång stjärt med rundade hörn och att den var alldeles för mörk på undersidan för att vara en fiskgjuse. Huvudet var smalt och stack ut tydligt framåt. En bivråk helt enkelt, som inte behagade att slå ett enda vingslag förrän den försvunnit för oss åt söder.

En annorlunda förmiddag var till ända. Fiskgjusen, som matade så sent som i går, var borta tillsammans med gårdagens ensamma fisktärna. Luften var helt tom på svalor som det kryllade av i går och i förgår. Man märker att hösten har anlänt och de tidiga flyttarna börjar att försvinna söderut. Dagens artlista stannade till slut på 45 arter, trots att de arter jag nämnde ovan från gårdagen saknades.

Förhöst 29 aug vid Lidhemssjön (29 augusti)

 

 Fin och mjuk luft när vi samlas vid Vattentornet. I dag är det väsentligt många mer som ansluter här. Det enda som oroar är dimman som begränsar sikten. Det löser sig dock på vägen ner. När vi svänger av in mot Uråsa så bara försvinner dimman och hela Djurle myr ligger öppen och klar. Fantastiskt! Vid fågeltornet ansluter Eva och vi samlas för en liten genomgång av vadarna. Grågäss och tofsvipor flyger fram och tillbaks. Gott om svalor över våra huvuden, främst kvittrande ladusvalor men även hussvalor med sitt torrare läte hörs och ses. Då plötsligt får vi vara med om en av dagens mer oväntade observationer. Upp från diket bredvid hoppar två små fåglar och sätter sig i toppen på en liten gren som sticker upp. Här finns ju inga buskar kvar efter den totala skövlingen av vegetation längsmed banvallen. Det är två svartmesar, helt fel i förhållande till deras vanliga biotop. Alla får möjlighet att studera dem på 10 meters håll och kan se det ljusa bandet i nacken. Bedårande små helt enkelt! Det är sällan man får studera dem på det här viset.

 Från torndungen hördes löv- och gransångare locka. Sädesärlor och gulärlor sträckte. Halvvägs ner till tornet hördes en skogssnäppa vissla och flöjta. Den kom flygande rakt över oss och försvann ut mot Skye. Grönbena jiffade och gluttsnäppa tre-tjuuuade från sjön och från alridån/kvarndungen hördes bivråk. Utanför tornet gick det sex enkelbeckasiner på fint obshåll och snart hade vi även hittat grönbenan. Längs kanten gick det fler enkelbeckasiner och vid en liten udde norr om oss även två brushanar. Fisktärna i plural jagade framför oss och framför dungen på andra sidan av sjön en gammal havsörn. Den försökte att slå en gräsand i luften utan framgång. Den satte sig i träddungen rakt över och strax upptäckte vi också en yngre fågel i en trädtopp en bit bredvid. Spillkråka kriiiade från andra sidan och efter en stund hördes också regnlätet. Fiskgjusen var framgångsrik igen och flög upp med en fisk i klorna mot ungfåglarna bakom oss. Två gluttsnäppor landade på banken söder om oss och gick där tillsammans med två brushanar och en enkelbeckasin. Nedanför tornet observerade vi blåmes, talgoxe och ung lövsångare. Två ljungpipare lyfte från bankarna i norr och drog iväg norröver. I söder häger, skogsduva och ringduva.

 Nu började det att dra i fikatarmen och vi gick tillbaks till bilarna och packade upp. En gulärla flög rakt över oss under fikat och på slutet satte sig en ung ormvråk i en björktopp strax norr om oss. Ute över fältet försvann en ung brun kärrhök över mot åkrarna vid Skye. Vi promenerade ner mot den gamla järnvägsbron och Skyeåkrarna. Innan vi kom fram flög det upp en rödstjärtshona från snåren. Den satte sig i en mindre buske en bit fram så att flera fick möjlighet att se den. Trädpiplärka lockade från träden ner mot sjökanten, en sprucken ton. I ån har det kommit tillbaks lite vatten. På andra sidan flög en ormvråk in i skogen framför oss och längre bort på en jordhög satt ännu en vråk och visade sitt tydliga bröstband, alltså en ormvråk. En större hackspett kom flygande. Därefter en flock med bofinkar. När vi rundade kvarnen kunde vi observera koltrast, rödhake samt höra knattret från en gärdsmyg och skränet från två nötskrikor.

 En lugn, helt vindstilla, och givande morgon/förmiddag hade snabbt ilat fram till 12.30 och det var dags att summera. Artlistan som Jan drog stannade på drygt 40 arter. Några missade han då totalen stannade på 47 arter.

Ola

 

Ett par udda arter idag (28 augusti)  

 Vi har promenerat från parkeringen vid fågeltornet ner till Lidhemssjöns södra del. Från banvallen kunde vi notera två unga gravänder, en art som ses sparsamt i vårt län. Det gäller i ännu högre grad nu fram på höstkanten. På stenarna vilade två storskarvar. Två röda glador seglade omkring över frötallarna i norr. En havsörn seglade över Skyeån och senare såg vi ytterligare en havsörn något närmre. Ett par ormvråkar flög undan, ladusvalor jagade över fältet längs vägen och strax därpå flög en lärkfalk förbi. Den försvann tyvärr allt för fort, den ville vi se mer av!


Sandlöpare. Foto Roland Ylvén

Vid båtplatsen har man god utsikt över gyttjebankarna i sjöns södra del. Många större strandpipare upptäcktes direkt men art nummer två blev en överraskning, sandlöpare. En arktisk art som sällan ses i inlandet, det här var andra fyndet i Tingsryds kommun. De gick fint ganska nära. Här sågs också enkelbeckasin, kärrsnäppa, tofsvipa, gluttsnäppa, brushane och myrspov. 


Större strandpipare. Foto Roland Ylvén

Uppe i norr skrämdes ett par tusen grågäss upp från vattnet när en havsörn kom för nära. En gråtrut tittade lugnt på. Gräsand och kricka sågs på avstånd. Några fisktärnor fiskade ute på sjön.

Stenskvätta, sädesärla och gulärla sågs på avstånd medan en buskskvätta visade sig helt intill. När vi utan framgång letade efter blåhake upptäcktes en jagande tornfalk. Ett par gånger ryttlade den över betesmarken i söder. Ibland hördes ängspiplärka och en gråhäger försvann över Lidhem mot sydost. Tranor ropade och några exemplar gick nära vassen i sydväst.

Roland

 

Fin start på höstens fågelkurs (22 augusti)  

Lite svalt på morgonen men mycket behagligt. Vi valde att promenera från fågeltornets parkering ner till sjöns södra del, ett ställe ofta kallat "båtplatsen vid Lidhem". Här har den låga vattennivån frilagt stora gyttjebottnar som lockar vadare att rasta. Ofta går de hyfsat nära, så gjorde flera större strandpipare och några kärrsnäppor. 


Kustpipare, gluttsnäppa och gråhäger. Foto Bengt Elmquist

Längre bort fanns kustpipare och gluttsnäppor, enkelbeckasiner, tofsvipor och fyra gråhägrar. Ett par tranor stod ute i sjön, tydligt visande hur grund den är. En fiskgjuse fiskade, likaså en fisktärna med hundratals kajor och flera tiotal kråkor uppträdde som vadare ute på gyttjebäddarna. En gransångare med mörka ben hoppade försynt fram i några låga buskar helt nära.


Buskskvätta. Foto Bengt Elmquist

På vägen till båtplatsen kund vi avnjuta rödglador och ormvråkar. Ljungpipare hördes och nära båtplatsen fanns både sten- och buskskvätta. Flera hundra grågäss låg i sjön och en ensam fiskmås stannade till en kort stund vid strandkanten. Några ladusvalor susade förbi och en tornfalk på väg västerut ryttlade en stund över fälten vid Sjölyckorna.


Röd glada, ungfågel. Inte en sliten fjäder! Foto Bengt Elmquist

 


Ormvråk. Foto Roland Ylvén

Vi fick ihop 29 arter på dagens utflykt och många av dem fick vi se bra. Det är trevligt att få göra det!

Roland

 

 

Terminsstart – klar höstluft (21 augusti)

Då var det dags för höstterminens första exkursion, en vadarexkursion till Lidhemssjön. En perfekt dag för fågelskådning. Lite kyligt på morgonen, vindstilla och klar, hög, fin höstluft. Äntligen kan man vara ute och njuta igen efter värmeböljan som startade i början på maj. En ljungpipare flyger över våra huvuden när vi står på parkeringen vid vattentornet. Den vänder runt och kommer tillbaks mot oss, svänger sedan åt höger (väster) från oss sett och plötsligt är det tre fåglar som drar bort mot sydväst. Lilla samlingen i Växjö i dag, halva gänget ansluter vid parkeringen vid Lidhemssjön. På vägen ner ser vi en bivråk strax efter Tävelsås kyrka. Den kommer rakt mot oss och man hinner uppfatta de hängande vingspetsarna, den långa stjärten och avsaknaden av ett bröstband.

 Det har varit en oerhört bra period för vadare i sjön. Torkan har givit rekordlåga vattennivåer och det har bildats stora ytor med dybankar där vadarna kan födosöka. Tyvärr har antalet vadare gått neråt lite under de senaste två dagarna och det var med blandade förväntningar som jag åkte ner till sjön den här morgonen. Skulle det ha fyllt på med nya vadare eller skulle det ha minskat ändå mer? Frågan fick egentligen inte något svar. Det var en del vadare kvar med något nytt och något som saknades. På parkeingen hade man observerat en brun kärrhökshanne innan Växjögänget kom fram. Vi hörde sädesärlor, gulärla och någon trädpiplärka under en mycket kortfattad genomgång av vadargruppen. Sedan var det dags att gå ner till sjön och spana.

 Bland det första vi såg var två enkelbeckasiner, en brushane och några större strandpipare på den närmsta banken söder om oss. Sedan kom någon på att titta ännu närmre och då hittade vi två brushanar alldeles utanför stranden där tornet står. De lyfte snabbt och flög upp en bit norrut längs stranden. Fiskgjusen kom snart med fisk i klorna och försvann bakom oss i riktning mot ungfåglarna. Det var en procedur som upprepades flera gånger under förmiddagen och Tomas fick en bild där gjusen bär på en fångad gädda i klorna. 


Fiskgjuse. Foto Thomas Hedrén

Borta på bankarna utanför ån i sjöns nordände var det som vanligt en hel del vadare. Precis som vanligt så dominerade tofsvipor följda av enkelbeckasiner. De större strandpiparna hade blivit färre och antalet var nu kring 30. Jag lyckades hitta en ung kärrsnäppa, som även några andra kunde se. En viss oro märktes när en ung brun kärrhök kom och lågsniffade över området. Både vadare och krickor lyfte och virvlade runt medan grågässen givetvis var helt opåverkade.

 Några skogsduvor flög fram och tillbaks och ibland landade de i strandkanten nedanför oss. Även ett par gulärlor presenterade sig fint, annars givetvis mest sädesärlor som samlar sig inför flytten. Nu började också grågässen återvända ner till sjön för lunchsiesta efter förmiddagsfikat uppe på åkrarna. En ormvråk skruvade upp lite norr om oss och visade upp V-ställda vingar och ett tydligt bröstband. Ny oro bland vadarna och Lars upptäckte sparvhöken som kom flygandes från bankarna i riktning mot oss. Den slog till en kort stund i kanten på björkdungen söder om oss och kunde avnjutas i kikaren en stund innan den drog vidare mot Skye. Nu var det dags för oss också att dra mot bilarna och fikat ute i solskenet efter att vi blivit skönt avsvalkade i skuggan i fågeltornet.

 En röd glada skruvade upp över alridån längs Skyeån och två fiskgjusar i luften var troligen två ungfåglar som väntade på mat. Fikat slank snabbt ner och vi var redo för ett nytt arbetspass i tornet. Ganska omgående upptäckte vi en havsörn långsamt på väg mot oss. En fågel av ett något yngre märke som vände och gled ut över markerna norr om sjön. Plötsligt så var de två, där storleksskillnaden var påtaglig mellan fåglarna, en mindre hanne och en större hona således. Fåglarna påbörjade lite vänskaplig kuttrasjuflygning uppe i luften. Kanske ett par i vardande. Då de kommit en bit bort så var de plötsligt tre fåglar, ytterligare en hanne visade sitt intresse för honan. Efter ytterligare en stund dök en fjärde havsörn upp, men den visade inget intresse för gruppen på tre utan gled bara rakt över våra huvuden på hög höjd mot öster.

 Ute på bankarna hade det också hänt en del. Vid den närmsta banken i söder gick nu fem brushanar tillsammans, en större hanne och fyra mindre honor. På den bortre banken upptäckte Gunilla två ljungpipare bland vipor och beckasiner. En stund senare upptäckte hon också två starar som först vållade lite huvudbry. Över våra huvuden tjuvvisslade en entita och nedanför oss smäckte en ärtsångare. Avslutningsvis så kom örnen tillbaks österifrån och drog nu stadigt åt väster. De tres gäng dök upp rakt ovanför oss och skruvade sig sedan sakta mot öster. Då skruvade vi ihop våra stativ och summerade dagen till 45 olika fågelarter. Flera fina observationer av havsörnar, fiskgjusar och andra rovfåglar samt också några trevliga vadare rikare. Framförallt kunde vi njuta av den klara och uppfriskande höstluften som gav en tydlig bild utan värmedaller även på de avlägsna dybankarna.

Ola Bondesson